I´m going through changes...
Hej allihopa! ♥
Måste bara flika in lite snabbt i början av detta inlägg med att säga, vad ni är härliga! Jag har inte bloggat på hur länge som helst, sagt att jag inte ska skriva men ändå så hänger ni kvar här varje dag. Det är förjävla härligt, så goa. Nu ska ni iallafall få lite uppdatering om vad som händer i mitt liv just nu och varför allt är som det är. I´m going through changes...
Mitt liv just nu skulle jag inte direkt kalla harmoniskt, snarare tvärtom, väldigt kaotiskt och hektiskt. Jag kan inte välja bort något av det som finns i mitt liv, då skulle jag inte alls må bra men samtidigt kan jag inte ha det som jag har det just nu för då kommer jag krascha in i väggen. Jag bor hos mamma, 7 km från skolan, kan ibland inte ta mig hem och kan inte heller utnyttja sovmorgnarna som vi nu har på nya schemat. När jag kommer hem så rider jag, tar hand om 5 hästar och vips så är klocka 7 på kvällen. Då ska jag hinna duscha, äta och göra läxor (som just nu är överflödigt mycket!!). Tisdag och torsdagar tränar jag innebandy och en gång i helgen spelar jag match. Sen utöver detta så har jag ett jobb också som prioriteras högt då jag tänker långsiktigt, då jag gärna vill ha jobb när jag tar studenten. Sen ännu en sak utöver detta är körkortet, det måste jag ta snart, helst innan sommaren så jag har bil till mitt jobb. Som ni kanske förstår nu så är min tid knapp, jag får dra ner på sovtimmarna för att hinna med saker varje dag, vilket gör mig orkeslös i längden. Det fungerar inte....
Jag har bott hos min mamma hela mitt liv, då jag alltid haft häst och vi bor på en hästgård med stall på gården liksom. Men eftersom jag inte kan välja bort något ur mitt liv så måste jag göra en annan förändring. Och just nu är jag mitt uppe i den förändringen. Jag kommer att flytta till min pappa som bor i Blomstermåla...
Vad händer med Padde, är nog er fråga just nu och ja... han kommer GIVETVIS följa med mig. Jag skulle aldrig kunna flytta utan honom då han betyder något alldeles förskräckligt mycket för mig. Därför har jag ordnat en boxplats till honom en bit bort ifrån pappas hus, det är gångavstånd dit i allafall. Detta kommer innebära att jag kan pussla ihop mitt liv lite bättre med innebandy, Padde, jobb och skola. Pappa bor nämligen nära en tåg/buss - station vilket gör det mycket lättare för mig att kunna ta mig fram och tillbaka från innebandyn, kommer kunna ta en buss så jag kan utnyttja mina sovmorgnar och få mer harmoni i mitt liv - förhoppningsvis.
Men det har verkligen inte varit lätt att välja eller ta det här beslutet, det är liksom inte ett beslut man bara tar sådär över en natt. Jag har bara varit hos pappa ibland, varannan helg om ens det så att kalla det "hem" är något jag måste vänja mig vid vilket jag tror kommer gå ganska snabbt ändå. Det är svårt att vänja sig vid en "ny" miljö precis. Det här beslutet tar jag inte för att såra andra utan för att jag själv ska må bra. Låter jävligt egoistiskt att säga så men jag har inget val helt enkelt, detta är den enda lösningen jag kunde tänka mig. Jag hoppas och tror verkligen att detta kommer fungera, att jag kommer kunna må bra. Att jag kan åka hem till mamma ibland och så vidare. Jag tror att alla kommer må bra av den här förändringen faktiskt. Kom ihåg, jag väljer inte bort några personer i mitt liv, jag älskar fortfarande min mamma, hennes sambo och mina andra småsyskon. Men... vi går inte ihop.
Jag har en starkare relation till min pappa på något vis. Jag är känner igen mig i honom, jag har ärvt hans egenskaper och intressen. Vi har mycket gemensamt och trivs bra tillsammans. Sen är mina syskon där också som jag saknat att bo med. De flyttade till pappa i somras och jag ljuger om jag säger att jag inte har saknat dem, för det har jag gjort. Sen bor min älskade lillebror där med varannan vecka som jag har en sjukt bra relation till, han gör mig lycklig varje dag genom att göra...ingenting. Jag behöver glädje i mitt liv med mellan mina aktiviteter och FRI-tid.
Det är min skyldighet att se till att jag mår bra, det är jag som är huvudpersonen i mitt liv. Men tro mig, det är läskigt att fly från tryggheten och kasta sig ut i tomma intet men man måste våga lita på magkänslan och gå efter hjärtat. Precis som jag gjort nu....
"Jag måste bara våga tro på att det här kommer att fungera och att det kommer bli bättre för mig och mitt liv"
I'm going through changes
Hej på er goingar!
När jag har fått min vardag på fötter igen och mer kontroll på mig och mitt liv så kommer bloggen börja uppdateras igen. Har fullt upp med förändringar i mitt liv och tills jag fått allt att fungera så får ni ha lite förståelse för uppdateringen helt enkelt. Hoppas ni har det bra i allafall! Jag själv mår.....sådär. Inga lätta beslut som har tagits och jag vet inte om det är rätt eller fel...
Mår sämre än sämst
Can't tell you why....
Vad jag än väljer så kommer jag må fruktansvärt dåligt, det är inte så jag vill ha det... Vi hörs.
BRB
Håller på med ett projekt som tar upp min tid. Det kommer bli så bra och är taggad till tusen. Den här bloggen är ett minne blott....
Seger
Nu rullar bilen hemåt efter seger med 5-1 i Jönköping!
Jönköping nästa!
Dagarna går i ett känns det som, fått en bra start på 2013 med andra ord. Igår jobbade jag sen åkte jag upp till Amandha och sov med henne hos min ridlärare då de är iväg och tävlar.
Nu sitter jag i bussen och har gjort i drygt en timme med min lillasyster och mitt helgoa innebandylag! Ska spela match i Jönköping ikväll vid halv 8. Ska även passa på att krama om min underbart goa bloggläsare/vän Agnes som kommer dit och tittar på matchen.
Vi hörs efter matchen med resultat med mera! :) kram på er goingar ❤
Lillebror + Paddington = sant
Idag åkte jag hem ifrån pappa som jag i stort sett varit hos sen julafton. Jag föreslog att Melker kunde följa med hem till mamma vilket han verkligen ville göra så han följde med. Det är så mysigt att ha honom hos mig, min älskade lillebror. Vi kikade runt lite i huset till en början och sen bytte vi om och gick ut till stallet. Tog in Padde och borstade av honom, sadlade honom därefter. Sen satte jag ett grimskaft genom bettringarna på tränset och sen slängde jag upp lillebror på hästryggen. Padde var sååå duktig på dit vägen och min lillebror tyckte nog det var en skräckblandad förtjusning till en början då han frågade mig massa saker hela tiden. Men efter några minuter av skritt så sa han "Jag tycker om Padde, börjar känna mig trygg här uppe". Padde har verkligen DET, alla blir så glada av honom och det är så härligt att se.
Melker kom även fram till att han var den första som red på Padde år 2013. Vem hade räknat med det liksom? Haha söööten.
På hemvägen var Padde explosiv, han bara ville iväg. Jag fick kämpa med all kraft jag hade för att han skulle hålla sig någorlunda lugn. Hem kom vi iaf helt oskadda, ha ha.
Vad händer 2013?!
Mitt liv år 2013:
* Jag kommer att ta körkort innan sommaren. DET om något kommer bli en STOR frihet för mig.
* Jag kommer att ta studenten.... ingen har väl missat min längtan? Om inte annat så kommer ni ju märka av det!
* Förhoppnings blir det en Göteborgsresa med
Emma i April. Mässan och horseshow med min fina vän och kanske liseberg också.
Hoppas hoppas hoppas det finns kvar biljetter i slutet av januari....
* Kommer säkerligen jobba hela sommaren. Kommer även jobba lite helger och sånt efter sommaren troligtvis och innan med för den delen.
* Förhoppningsvis får jag med mig någon vän på en utomlandsresa mot hösten.
* Jag fyller 19, inget märkvärdigt med det.
* Padde ska tävlas lite när vi känner för det, mot storhästarna. Längtar <3
* Emma ska tävla Padde också, vi satsar mot ett mål som kommer bli sjukt kul tror jag.
* Innebandy säsongen drar igång igen i höst, då jäklar ska jag vara i bra form och göra mitt livs bästa säsong.
Det kommer vara ett händelserikt år där jag tar flera steg in i vuxenvärlden och vet ni? JAG ÄLSKAR DET.
Hoppas ni vill följa med på min resa genom året. Ni kommer att få ta del av det och mycket mycket annat.
Välkommen 2013...
2012. Ett år av mängder av glädje men desto mer tårar. Drama-året är över nu och med lättnad på axlarna så knyter jag ihop alla händelser från 2012 i en säck, slänger den i sjön och tar flera steg vidare. Känns som om jag gick igenom en lasertull, där alla felen plockades bort och ut kom en ny människa. Den nya Elin.
Många av er har säkerligen nyårslöften och det är något jag aldrig haft tidigare men nu vill jag göra skillnad. Jag har satt upp många små nyårslöften som jag VET att jag kan klara av, om inte så SKA jag klara av det. Små skillnader gör stora saker i slutändan.
För det första hade jag tänkt att bli en starkare individ. Vänner som utnyttjar mig slösar jag ingen mer tid på, aldrig mer. I år har jag verkligen lovat mig själv att låta de som vill kallas för mina vänner, de ska få bevisa det. Det ska inte alltid vara jag som lyfter på luren och ringer, inte jag som först skriver på fb och så vidare. Självklart kommer jag finnas där för mina vänner men de som inte ger mig positiv energi tillbaka kommer jag att plocka bort, hur ont det än gör. Det är inte för att vara taskig jag sätter upp detta mål, jag gör det för min egen hälsas skull då förra året var ett stort fiasko med vänner/pojkvänner. Så ni som fortfarande vill vara min vän, får bevisa det också. Detta för att inte slösa min dyrbara och knappa energi på falska vänner som bara vill förstöra.
För det andra ska jag bli starkare. Nu menar jag inte mentalt utan fysiskt. Jag ska skaffa mig en sjukt bra kondition under året som jag kommer ha användning för både på innebandyn och på hästryggen. Med andra ord ska jag bli "fit" och med det menar jag inte att jag kommer äta supernyttigt 24/7 men jag kommer ha lite i åtanke. Detta är inte ett mål att gå ner i vikt heller, utan att känna mig stark i kroppen.
Mitt lite mer konkreta mål är att sluta bita på naglarna, för det är sjukt äckligt att göra det. Detta kommer bli den största utmaningen under året känner jag. Under matcher sitter jag ALLTID och gnager på fingrarna då jag är så nervös. Ska göra allt för att sluta med denna äckliga ovana!
Sen har jag inga mer direkta mål, det blir vad det blir helt enkelt. Allt blir vad man gör det till och så är det faktiskt. Väljer man att se möjligheter i allt istället för att se allt negativt så kommer detta år att bli kanon. Det SKA bli bra, det SKA bli mitt!
Jag har också bestämt mig för att fortsätta blogga, efter
mycket om och men.
2013, nu kör vi - är ni med mig?
