Aktiverat mig och mina fyrbenta vänner

Nu har jag ridit två superbra pass på mina älskade hästar och nu har jag sprungit kring 4-5 km. Nu är jag ute på en promenad på några km till. När jag kommer hem bjuder jag på färska bilder från ridpassen! Om ni vill det såklart? ;)

https://cdn3.cdnme.se/cdn/6-1/2504097/images/2012/pic_5018364de087c3747500000d.jpg" class="image">


Nästa hållplats blir.....

... Såklart stallet. Rida grabbarna grus och gosa extra mycket med de båda. Love it <3


Silvret till Sverige!!

Ännu en gång visar ridsporten att det är en sport att räkna med. Stort för ridsporten, Sverige och såklart Sara Algotsson Ostholt! Grattis :D


Bäst!

Den minsta av systrarna Algotsson klarade pressen med BRAVUR! Kommer sitta fastklistrad klockan 15:30 då finalen går av stapeln! Heja Sara!!


Väntar på den olidliga spänningen

Linda Algotsson nollade som första svensk ut på banan, nu ligger Sverige 4:a och vi väntar spänt på:


Myskväll!

Blev bjuden hem till min morbror och hans fru tillsammans med mina systrar så nu spelas det buzz samtidigt som vi är onyttiga med popcorn och läsk. Livskvaliten är på topp och jag behövde verkligen släppa allt just nu. Jobbet har varit väldigt psykiskt påfrestande den senaste veckan.. och sen allt runt omkring det. Sköönt att vara ledig i morgon säger jag bara! :)


Mobilbloggar (!!)

Precis på väg hem från jobbet och för första gången någonsin skriver jag mobilinlägg för tänka sig, nu har jag skaffat mig en iphone 4s - äntligen! Nu kan jag uppdatera er vart jag än är, bra va? Och till er som fick mitt gamla nummer kan radera det och fråga om mitt nya antingen här eller på facebook. Puss och kram


What doesn´t kill you makes you stronger

 
 Det är något med den där meningen, i den där låten som får mig stark. Redan från första gången jag hörde den kunde jag relatera den till mitt liv och den har under resans gång hjälpt mig att ställa mig upp på benen igen efter att alla har trampat ner mig. Visst är det sjukt att en låt och låttext kan få en starkare, med bara några ord? Det här är en låt jag lyssnar på minst 10 gånger om dagen och den blir bara bättre och bättre i mina öron. Högsta volym i hörlurarna hela tiden och den blir aldrig dålig, då vet man att en låt verkligen är bra. Varför den här låten är så speciell för mig kan jag inte ge ett riktigt svar på men jag kan relatera den till allt som händer och sker i mitt liv när det blir lite rörigt. När jag lyssnade på låten för första gången så hade jag en jobbig tid, minst sagt och det är nog därför jag tar åt mig mer av orden i texten för de hjälpte mig upp ifrån allt, jag hittade tillbaka till mig själv och började sätta gränser.
 
Det här är en låt jag kommer att lyssna på så länge jag lever och vem vet? Någon gång i livet kanske just de där orden:
"What doesn´t kill you makes you stronger" - sitter intatuerade på min underarm.
 
 
Har ni någon låt som får er starkare? svagare? lyckligare? ledsen?
Berätta!
 
 
 

Avklätt, naket och hundra procent Elin.

För att generalisera det här så börjar jag med att säga att alla har problem, mer eller mindre men vi har dem allihop. En del kanske har problem med alkoholmissbruk, sina tjocka lår, sitt utséende, sin pojkvän/flickvän, sin familj, sin sjukdom eller att håret står åt alla håll. Det är problem allihop, mer eller mindre som vi alla mår olika dåligt utav.
Det spelar egentligen ingen roll vad för slags problem vi har, för alla jobbar alltid mot att bli en bättre människa och försöka bli kvitt med sina problem.
 
En sak jag har svårt för är att prata. Nu menar jag inte snacka lite med vänner och sånt utan att prata om hur jag mår och hur jag känner mig. Jag har en styrka och det är att skriva av mina känslor vilket jag fått mycket respons på både i bloggen och i skolan men det här med att prata inför folk gör mig så nervös. Inför en redovisning kan jag verka lugn men inombords har jag panik. Kvällen innan presentationen ska äga rum så gråter jag ibland av rädsla, nervositet och ångest. Det är sjukt jobbigt att alltid vara den som står och skakar i hela kroppen. Hur mycket jag än intalar mig om att det inte är så farligt, så hjälper det inte ett skit för när jag står där framme så känner jag mig så...rädd. Det är inte så att jag inte kan stå för vad jag skriver här för det gör jag till punkt och pricka men det är just det - att säga det öppet till någon. Ibland stalkar jag mig, börjar mumla och ibland stamma vilket är riktigt, riktigt irriterande och samtidigt blir jag så otroligt besviken på mig själv för att prata lärde jag mig redan som bebis, bland det första jag lärde mig men ändå ska det vara så otroligt svårt. Jag kan tänka saker hela tiden i huvudet om personen som jag pratar med men jag får aldrig ut tankarna i vettiga ord. Tex om någon frågar mig om maten var god så kan jag tänka att "ja det var hur gott som helst" men bara nicka på huvudet och fram kommer det enkla ordet "ja". Om någon frågar mig hur jag mår så svarar jag oftast "Bra" fast det kanske är åt helvete just där och då. Varför ska det ta emot att prata om saker som tynger ner mig eller saker som får mig lycklig?
 
Ibland känns det som om alla vill ha så mycket av mig, de förväntar sig så mycket och blir besvikna när jag inte når upp till deras mål. Jag vill vara den bästa vännen, den som lyssnar när andra behöver mig, den bästa dottern för min mamma och så vidare men ibland hinner man inte med allting eller orkar vara alla delar jämt. Det känns som om alla vill ha DET av mig, DET som jag inte har. Jag är ingen ängel, gudinna eller robot - jag är precis lika mycket människa som du som läser det här. Jag sätter gärna min tid åt andra men ibland gör jag det för mycket, längst ner på min prioriteringslista står jag själv. Jag försöker att räcka till åt alla hela tiden, finnas där för alla jämt men allt jag gör blir bara så himla fel hela tiden åt antingen det ena eller det andra hållet. Det känns som om jag sitter i mitten och alla runt om mig drar och sliter i armarna på mig. "Elin du måste vara så och så, sluta göra så och så, du skulle ha gjort så och så". Jag vill ingen illa men det är svårt när alla tar illa upp av olika saker. Det bästa vore om jag inte gjorde någonting - men då skulle väl folk klaga över det med.
 
Jag går in i väggen snart för jag orkar helt enkelt inte med det här. Jag ska vara där för alla på jobbet jämt, den perfekta dottern jämt, den perfekta systern jämt, den duktiga eleven jämt, den perfekta vännen jämt, den som lyssnar jämt, den perfekta bloggaren jämt - jag går inte in i väggen, jag KRASCHAR snart rätt in med huvudet före. Jag gör verkligen så gott jag kan och försöker hinna med allt men får ändå bara skit tillbaka. Det här sätter en sjuk press på mig och den pressen klarar jag inte av utan jag stänger av helt istället, hjärnan går på semester i några timmar och hjärtat orkar inte slå. När man kämpar för att andra ska må bra hela tiden och sen bara får skit spottat tillbaka på en, då gör det fruktansvärt ont i mig. Ju mer jag försöker, ju mer misslyckas jag och ju mer ångest ger det mig. Samtidigt som jag inte kan hålla på såhär för det är så ohållbart det bara kan bli, så kan jag inte sluta att värdera andra högre än mig själv. Folk frågar mig ofta hur jag hinner med innebandyn, hästarna, plugget och skoldagarna och alltid har mitt svar varit "Jag vet inte". Sen ska jag utöver det vara allt däremellan. Jag mår illa över att människor letar perfektionen i mig, för den finns liksom inte.
 
"Älska mig för den jag är, inte för den du vill att jag ska vara"
 "Sometimes I'm lazy
I get bored
I get scared
I feel ignored
I feel happy, I get silly
I choke on my own words
I make wishes, I have Dreams
Just like an ordinary girl
like you, like me"
 
 

Arg som ett j-vla bi

Uppdateringen suger men tror inte ni vill läsa inlägg från en minst sagt förbannad och ledsen Elin. Åh, livet suuuuuuuuger verkligen, hate it.
 
Fått lönespecifikationen och skulle tjänat 2000 kronor mer än vad jag fick ut, känns inte sådär svinkul kanske. Jag ska inte behöva skatta men fick göra det ändå pga jag inte har fyllt i en lapp och lämnat in till skatteverket, men det har INGEN sagt till mig någonsin, visste inte ens att det fanns en sån äcklig lapp.
 
Förstörde hela min lediga dag idag, skiter i fall solen lyser just nu - är så jävla arg rent ut sagt.
Jaha får gå utan telefon i en hel fucking månad till nu då, jag har ju inte väntat i sisådär 1 år nu.....
Har INGEN lust att jobba mer överhuvudtaget, får ju inte ut ett skit av det ändå. Hela sommaren är förstörd till ingen som helst nytta. K-U-L
 
Skatteverket, om ni läser det här så ber jag er att dra någonstans där solen inte lyser. puss och kram.
 
 

Inspiration!

Satt i morse och bläddrade igenom det nya numret av veckorevyn. Stannade till på en sida och läste hela texten, den handlade om Angelica Augustsson och hennes resa, blev mycket rörd av den storyn så tänkte dela den här med er. För alla säger att man måste ha pengar för att ta sig till eliten, Angelica knäppar er på näsan!
 
"När jag var yngre var det först inte självklart att det var det här som jag skulle hålla på med. Jag är inte uppvuxen i någon fin hästfamilj, men jag var helt galen i hästar. Jag tjatade till mig min första ponny, vi hyrde den och jag red två gånger i veckan. Sen växte intresset hos min pappa också och han blev väldigt involverad och till slut var det hans hobby lika mycket som min.
 
Jag hade aldrig klarat av att komma såhär långt utan honom. Jag kommer inte ifrån en speciellt rik familj, inte fattig heller men vi hade aldrig råd att köpa dyra tävlingshästar. När det kommer till ridning, hästar och tävlingar kan det bli ganska dyrt. Det var ju vissa som kunde köpa dyrare ponnys och det ger ju ofta ett bättre resultat. Vi kunde aldrig göra det. Men jag och pappa kämpade på med de hästarna vi hade. Det gick ju bra!
 
Vi åkte runt tillsammans på tävlingarna, pappa och jag. Medan andra sov i stora hästbussar så övernattade vi i bilen. Nu när jag tänker på det känner jag "herregud, vi var helt galna som gjorde det", men då var det så självklart. Vi hade inte råd att köpa en lastbil. Det var inget konstigt med det. Jag skulle verkligen vilja tacka min pappa för allt stöd han har gett mig med ridningen. Han jobbade till och med dubbelt för att jag skulle ha råd att fortsätta tävla och ha hästarna uppstallade. Utan honom hade det varit svårt, han har stöttat mig till 120 procent. Jag ser inte den framgång som jag har nu som bara min egen, utan alla runt omkring mig hade jag aldrig klarat av det.
 
Man gör inte det ensam. Jag vill tacka min pappa för alla åren han offrade för mig, för att jag skulle kunna hålla på med den sporten jag ville. Sen vill jag tacka min mamma och hela min familj. De har stått bakom mig på ett helt annat sätt längs vägen. Mina tränare, just nu Dietmar Gugler, vill jag tacka. Han har stöttat mig på ett proffsigt sätt. Jag hade inte klarat den här sista biten utan honom. Sen vill jag självklart tacka min häst Mic Mac. Hon betyder väldigt mycket för mig, det blir så som ryttare, jag ser henne knappt som en häst längre. Hon är som en väldigt god vän. Vi har hängt tillsammans i så många år, jag ser henne som en individ och så mycket mer som en tävlingshäst. Vi har ju kämpat tillsammans för att uppnå det här"
 
Någon mer än jag som har Angelica som förebild? Om någon är värd att lyckas, så är det verkligen hon.
 

25-7-12

Godmorgon alla goá och glada där ute i vårt avlånga land! :)
 
Inatt blev det inte mycket timmars sömn, vaknade klockan 9 och trodde helt ärligt att klockan var 12 så kände mig utvilad ändå. Sitter ute på vår altan nu och bara chillar sista lediga timmarna innan jobbet drar igång. Inte världens jobbigaste pass idag men det är ändå jobb liksom. Längtar som fan tills på fredag, första lönen då = ny telefon. Är lite sådär rädd för hur mycket eller lite lön jag kommer att få, vet inte om skatten dras nu (får ju tjäna upp till 18 700 kronor innan jag behöver betala skatt) och jag kommer ju tjäna betydligt mer på hela sommaren... sen vet jag inte om jag får semesterersättning och inte heller hur mycket den ligger på. Men några tusenlappar rikare blir jag.... iaf för en stund, haha! :)
 
Nu ska jag ut och longera Toi för första gången. Han har blivit mycket tömkörd innan tydligen så han borde nog förstå poängen med det i allafall. Tänker varva tömkörning och longering blandat med uteritter för att bygga upp muskler på honom så jag så småningom kan rida på banan. Idag är tanken att han ska förstå och lyssna i longeringen sen när han verkligen vet vad han ska göra så ska jag sätta dit en hjälptgygel, en gummisnodd för att bygga muskler på rumpan och så han jobbar rätt med ryggen. Sen faller det sig nog ganska naturligt när jag sen ska börja träna dressyr på banan.
 
Har gjort ett spännande och intressant inlägg tidsinställt medan jag är iväg och jobbar. Ett inlägg som knäpper "experterna" på näsan ;)
 

25-7-12

Godmorgon alla goá och glada där ute i vårt avlånga land! :)
 
Inatt blev det inte mycket timmars sömn, vaknade klockan 9 och trodde helt ärligt att klockan var 12 så kände mig utvilad ändå. Sitter ute på vår altan nu och bara chillar sista lediga timmarna innan jobbet drar igång. Inte världens jobbigaste pass idag men det är ändå jobb liksom. Längtar som fan tills på fredag, första lönen då = ny telefon. Är lite sådär rädd för hur mycket eller lite lön jag kommer att få, vet inte om skatten dras nu (får ju tjäna upp till 18 700 kronor innan jag behöver betala skatt) och jag kommer ju tjäna betydligt mer på hela sommaren... sen vet jag inte om jag får semesterersättning och inte heller hur mycket den ligger på. Men några tusenlappar rikare blir jag.... iaf för en stund, haha! :)
 
Nu ska jag ut och longera Toi för första gången. Han har blivit mycket tömkörd innan tydligen så han borde nog förstå poängen med det i allafall. Tänker varva tömkörning och longering blandat med uteritter för att bygga upp muskler på honom så jag så småningom kan rida på banan. Idag är tanken att han ska förstå och lyssna i longeringen sen när han verkligen vet vad han ska göra så ska jag sätta dit en hjälptgygel, en gummisnodd för att bygga muskler på rumpan och så han jobbar rätt med ryggen. Sen faller det sig nog ganska naturligt när jag sen ska börja träna dressyr på banan.
 
Har gjort ett spännande och intressant inlägg inställd på tidställt medan jag är iväg och jobbar. Ett inlägg som knäpper "experterna" på näsan ;)
 

24/7 (haha) -12

Vilken härlig ledig dag jag haft idag, har gjort så mycket saker men ändå har tiden gått ganska sakta = me like.
Har passat på att sola med mina systrar, kikat i kataloger, spelat kort, plockat hallon, gått en promenad, gråtit floder men som fort torkades upp, pussat på Paddington och Toi, kollat speedway, bloggat, åkt bil och nu sover min vän Amandha bredvid mig! Verkligen varit en underbar dag på alla sätt och vis om man nu räknar bort första timmarna av den!
 
I morgon är det back to work igen (13:30-20:00) men sen är jag ledig torsdag. Jobbar hela helgen efter det dock men nu är det inte lång tid kvar tills jag får en vecka semester innan skolan drar igång igen.
 
Nu ska jag skriva lite tidsinställda, sedan tänkte jag somna in bredvid min vän med den här låten i hörlurarna med texten rullandes i huvudet. Godnatt ♥
 
 

Speedway

Ikväll gjorde Marcus, jag, Johanna, Amandha och Ida en spontantripp till Målilla för att checka speedway. Det är kanske något ni inte visste om mig förresten? Jag älskar att titta på speedway, hur tråkigt det än låter så är det så fruktansvärt kul och men blir liksom "inne i matchen". Så fort det är speedway på tv så tittar jag och jag känner till nästan alla förare. Är man en sportmänniska så är man, ut i fingerspetsarna ;)

Dock så förlorade Dackarna som laget heter med ynka två poäng, det sög ju inte lite...

#Shopping

När man åker in till Kalmar och ska shoppa saker till sig själv så slutar det ändå med att man kommer hem fullt med hästsaker istället, någon mer som känner igen sig? ;) Man tänker att "äsch jag kan gå i mina jeans ett tag till osv" bara för att man istället vill köpa ett nytt tävlingsset till ponnyn.
 
Nu har jag bestämt mig för att shoppa saker enbart till mig själv (ja nästan iallafall) när min lön för juli kommer in. Eftersom jag inte fått något sommarlov pga allt jobb så ska jag skämma bort mig själv med en ny garderob och andra roliga/behövliga saker. Till en början ska jag lägga undan pengar så jag har till mitt körkort som jag förmodligen ska ta i höst innan året är slut. På fredag ska vi in till kalmar för att köpa en iphone 4s till mig som jag velat ha i över ett år nu. Sen har vi planerat att åka till ölands djurpark och liseberg i slutet av sommaren. I höst blir det mycket shopping för de resterande pengarna samt inomhusskor & löpningsskor till innebandyn. Nu snackar vi tröstshopping på hög nivå, haha wiiiho ;)
 
Kan inte ens komma ihåg sist jag åkte in för att enbart shoppa saker till mig själv, ska bli såå skönt!
 
 

"Toi"

Det var faktiskt inte så svårt att komma på ett bra smeknamn åt lilla Detroit, jag säger Toi till honom, sådär lagom gulligt. Så här kommer resterande bilder ifrån gårdagens skogsrunda :)
 
 
 

I´m so lost without you

I morse fick jag som sagt reda på en otroligt tråkig nyhet som skulle förändra framtiden för mig. Det kändes som ett knytslag rätt i magen, som en rak höger över käften. I just den stunden förlorade jag mig själv. Mitt hjärta blev förlamat för en stund och det skar sig verkligen i bröstet på mig. I den här stunden fick jag även ett tecken på hur mycket jag älskar en varelse, så mycket att jag är livrädd att förlora den.
 
Min lillasyster har bestämt sig för att flytta till pappa vilket innebär att hon inte kan ta över Paddington vid årsskiftet som planerat. Mitt huvud snurrade och började tänka i banorna att...sälja min ögonsten. Bara ordet sälja får mig till tårar och jag sprang direkt ut till min underbara ponny och grät i flera minuter. Stod och kramade om honom hårt och länge. I den sekunden kände jag mig så ensam, så tom.
 
...tills min andra lillasyster sa att hon väldigt gärna vill ta över min ponny, komma ut och tävla igen. Förlamningen i hjärtat upphörde och leendet kom fram igen. Johannas ord svepte över min halvt döda kropp med sina ord:
"Det skulle ju aldrig gå att sälja Paddington, han är för speciell"
Och det är verkligen så, jag skulle nog aldrig klara av det på riktigt nu alltså. Paddington är inte bara min häst, han är halva mig och han gör mig till den jag är. Utan honom kan jag lika gärna ge upp allt. Det är ju han som får mig att vilja hålla på med den här sporten och jag tänker inte göra det utan honom, så är det bara.
 
Min soulmate ♥

Hur mycket text och ord jag än skriver så kommer ingen att någonsin kunna förstå hur mycket den här underbara varelsen betyder för mig och för mitt liv. Han betyder allt.
 

I only need you when my heart is beating

Dagen kunde inte börjat sämre än vad den gjorde. Fått ett minst sagt tråkigt besked vilket innebär att inom en snar framtid kommer jag att falla isär, få hjärtat krossat och mitt liv kommer vändas upp och ner...
 
 
 

Ridit Detroit

& bilder är på ingång! (håll ut bara, det tar som sagt svinlång tid att ladda upp en bild)
 

<3

 

"The typical blogginläggen by Elin"

Först börjar jag mina blogginlägg med att antingen säga, gordmorgon, godnatt eller något helt random.
Sen berättar jag hur jobbigt mitt/min jobb/skola är och hur trött jag är varje dag när jag kommit hem. Efter det så kommer den såkallade dagordningen, en liten to-do lista på vad jag ska göra just den dagen som vanligt är det ju inget speciellt men jag bara måste skriva det, det är ju så viktigt liksom. Sen ibland slänger jag in en liten egen åsikt om något random ämne som ni bläddrar förbi eller läser, whatever. Efter att jag har skrivit något viktigt ungefär ett stycke så kommer dessa blahablahablaha - styckena där jag enbart svamlar men som ni ändå fortsätter att läsa.
 
Sen när jag tycker att styckena börjar bli för långa så hoppar jag ner två rader eftersom det blir mer läsvänligt och i större hopp om att ni ska läsa hela inlägget. Men när jag börjar på nytt stycke så försvinner orden ur mitt huvud och hjärnan tar semester i ungefär 10 minuter. Då passar jag på att kika facebook eller andra bloggar, sen kommer jag tillbaka och har massor att skriva om. Sen försöker jag vara rolig och efter det skriver jag alltid "haha" men tror det bara är jag som skrattar åt ironin...
 
Efter all text så kommer det nästan alltid en bild som ibland kan förknippas med inlägget eller också inte. Mestadels på Paddington såklart men det har ingen tagit skada utav än så länge, haha. (Där kom det igen, "haha" fast bara jag skrattade, så tråkig jag är, haha) fan nu hände det igen, haha. ;)
 
Sen brukar jag avsluta med en mening typ, puss och kram.
 
 
För er som inte förstod inlägget, jag var ironisk. (Snacka om att ha sämst humor i Sverige)

Måndag den 23 Juli

GÄÄÄÄÄÄSP!! :O
Så har min måndag sett ut, hur har er sett ut?
Nej skämta, det var bara lite gnäll över att jag jobbat svintidigt idag på morgonen till klockan 4, haha! ;)
 
Nu är jag hemma och kom precis på att Paddington tappat en sko så blir ingen ridning på honom idag heller :(
Men Detroit ska komma ut i skogen en liten runda idag så han får röra på sig och ha miljöträning.

Sitter hemma och är lite smått avundsjuk på min mamma som just nu shoppar järnet i Ullared. Den jäveln passade på när jag jobbade heldag men eftersom hon var såå taskig och åkte utan mig så antar jag att hon även shoppade saker till sin älskade dotter också ;)
 
Annars händer det ingenting sådär speciellt en måndag som denna förutom att jag glatt kan säga att jag är leeedig i morgon! De har även utlovat strålande sol, då blir det steka steka steka. Behöver bättra på brännan en aning känner jag!
 
 
När man kommer hem från jobbet efter att ha jobbat 8 timmar så vill man bara hem och blogga men när man då kommer hem, sätter sig i soffan och ska öppna upp bloggen så blir man så omotiverad till att skriva något vettigt, för man lider av trötthet. Men inte idag, för idag när jag öppnade upp bloggen så hade ni varit flitiga i kommentarsfältet och detta gjorde mig på bra blogghumör vill jag lova. En urgullig sak som fanns med i en kommentar, den saken hittar ni HÄR ♥ Igår satt jag även och skrev med en sjukt underbar bloggläsare på facebook, tänk vad några ord kan sätta färg på den gråa vardagen, ni är för goa!

Detroit, första ridpasset

Min storasyster som äger den här hästen sa till mig att hon ridit ut på honom alla gånger hon suttit på honom, hon har även bara ridit ut själv. Det här är något jag ska göra mycket nu i flera veckor framåt. Han är 3 år och är fortfarande vääääldigt grön, omusklad och knappt riden liksom. Han ska tycka att det är kul att bli riden och det mest naturliga för hästen är faktiskt att rida ut. Att börja traggla stenhårt på en sandbana vore enligt mig bara idioti.
 
Så mitt första ridpass blev en skogsrunda runt min ridklubb och tillbaka. Tog ungefär 50 minuter, mestadels skritt givetvis men även några korta snuttar trav och en backe i galopp. Han är i alla fall en väldigt pigg häst vilket jag tycker om! Han tar skänkeln väldigt bra och han har lärt sig vart bromsen sitter med. Han skötte sig jättebra! Tror att han är väldigt lättlärd faktiskt då han ändå lärt sig mycket på 15 gånger. Mycket att jobba med, helt klart men en utmaning är aldrig fel! :)
 
När jag kommer hem från jobbet kommer ni att få se ordentliga bilder på honom!

Borta bra men hemma bäst

just nu lyder rubriken inte riktigt så för jag hade väldigt gärna stannat på Gotland minst en vecka till!
Men well, back to reality - det vill säga jobbet.
Haft iaf en supermysig helg med fantastiska människor, skrattat så vi gråtit, spelat kubb, spelat kort, stekt i solen, spelat äventyrsgolf (och jag vann, lalala), tagit massa kort och levt livet. Nästa sommar kommer jag lätt att vara på Gotland i minst en vecka, så det så.
 
Men som sagt, ställa klockan på 7 och jobba till 4 i morgon. Ser så mycket fram emot det!. Meningen innan den här blev jävligt ironisk känner jag, natthumor deluxe typ. Höjdpunkten på dagen i morgon är ju att jag har två ridpass att se fram emot på två hästar som jag tycker väldigt mycket om.
 
Ska skriva några inlägg som jag trycker på inställda nu, ett om Detroit som ni så länge väntat på tex!
Over and out!
 
 
 

Vänskap - vad är det?!

När jag var liten så hade jag inte vänner, jag hade kompisar. De enda reglerna som fanns för hur man skulle uppträda mot varandra var att man skulle vara snäll och dela med sig av sina leksaker till sin kompis. Det var det absolut viktigaste. Då fanns inte en enda tanke på att sin kompis skulle prata skit bakom ryggen till sin andra kompis, inte heller att kompisen skulle svika en eller att kompisen skulle berätta ens hemligheter. Man krävde ingenting utav varandra, man bara umgicks och hade så otroligt kul av varandras existens. Det fanns inga måsten, inga krav på hur man skulle vara eller hur man såg ut. Snipp snapp, slut - så var den här sagan slut..
 
.. man kunde önska att det var så iaf, fast sen växte jag upp, känslor började spela in och kraven ökade. När jag gick i sexan och skulle börja i högstadiet så hade jag en bästa vän, en som jag alltid hållt ihop med. Jag hade ett förtroende för den här människan, hon visste allt om mig. Innan man är förstörd, så är man helt oförstörd och då hade jag inte en tanke på vad som kunde hända. När vi fick reda på att vi inte hamnade i samma klass i högstadiet så gled vi ifrån varandra och jag fick för första gången känna på hur det kändes att känna rädslan att stå helt själv, att vara ensam. Den sommaren skaffade jag lunarstorm, ett gammalt chattrum för ungdomar. Där hittade jag en kompis som jag började prata med och det visade sig att vi skulel börja i samma klass i 7:an. Vi umgicks och känslan av att vara ensam var som bortblåst, äsch vad gjorde det att jag förlorade min förra kompis liksom, det var ju ingenting. Jag umgicks mycket med den här nya kompisen hela sommaren men till hösten när skolan drog igång igen så kände jag ingen i den nya klassen, alla ansikten var främmande förutom min kompis då såklart. Vi började umgås med 2 andra helt underbara människor som vi snabbt bildade ett kompisgäng med. Efter bara en månad i den nya skolan kom en ifrån kompisgänget och sa att min kompis hade sagt att hon skämdes över att vara min "vän". Helt ärligt nu så har jag aldrig känt mig så sviken, någonsin. Tårar föll och jag hamnade i en deppig period, det var främmande för mig för jag hade aldrig någonsin mått dåligt över en kompis. Då började jag tänka att "äsch, ensam är bäst och jag klarar mig utan vänner, jag går ju ändå i skolan för att lära mig och inte för att vara med vänner". Dessa ord försökte jag intala mig varje dag och till sist gick jag ju på det.
 
Jag var under en tid väldigt nollställd och kunde inte ens tänka klart. Min syn på vänskap hade försämrats och bara ordet fick mig att vilja gå till toaletten och spy. Jag var så trött på det ordet för jag visste ju egentligen inte vad det betydde, ingen hade bevisat mig vad det var för något. I skolan satt jag och räknade ner timmarna, minutrarna och sekundrarna innan jag kunde åka hem till någon som verkligen fanns där och som aldrig skulle svika mig - Minola. Så länge jag hade henne behövde jag inga vänner och så har jag alltid tänkt. Så länge jag har mina hästar så är jag inte ensam..
 
.. men efter regn så kommer solsken, eller hur? Min syn på vänner och ordet vänskap har verkligen tagit del av mitt liv, nu är det en del av mig. Jag har valt bort vänner som en gång svikit mig, tagit avstånd från de som vill mig illa helt enkelt. Innan insåg jag inte mitt eget värde, jag hade en skruvad syn på mig själv och jag var alltid dumsnäll. Ifrån att ha trott att ingen vill mig illa till att gå till tankarna att ALLA vill mig illa, detta har gjort mig så paranoid. Nu väljer jag vänner med omsorg, med mitt hjärta. Det är svårt att komma mig inpå djupet eftersom jag blivit så sårad, så sviken i mitt liv att jag inte riktigt litar på alla. Det är svårt att vinna mitt förtroende helt enkelt. Men när man väl blivit vän med mig så gör jag allt för den människan. Jag vet hur sårad man kan bli av ord som känns som knytslag rätt i magen, som knivhugg i ryggen att jag vet hur jag INTE ska behandla mina vänner för att de ska känna sig så. Om vi säger såhär, när jag verkligen älskar en person så ÄLSKAR jag en person, med hela mitt hjärta. Man ska aldrig ge upp, det har jag lärt mig. Idag står jag här med 3 vänner med hjärtan av guld, de som betyder mest i mitt liv. De vet i princip allt om mig och jag om dem. De har mitt förtroende till hundra procent och jag vill verkligen att dessa tre personer känner sig hedrade. De är inga som sviker, de kommer alltid att finnas där och jag för dem. Dessa 3 personer har fått mig att förstå att vänskap ska man inte strunta i, man är starkare om man är flera. Jag är väldigt öppen med att säga att jag älskar mina vänner, över facebook och bloggen. Vissa stör sig på det här något otroligt men mina vänner ska veta att jag älskar dem, varje dag. När man nått botten i många år så uppskattar man allt och jag uppskattar mina vänner så sjukt mycket. Tack Fredrika, Jennifer och Amandha för att ni lärde mig ordet vänskap ♥
 

 
För att sammanfatta budskapet i texten lite. Det jag ville trycka på extra mycket är hur viktigt det är att ha en vän, hur många vänner man sen har, har ingen betydelse alls. Hellre en riktig vän än tio falska vänner, eller hur? Välj aldrig bort dina vänner för någonting. Visa att du älskar dina vänner så ofta du bara kan, hellre för mycket än för lite. Sortera bort människor som tror sig vara dina vänner men som bara gör dig illa gång på gång. Var rädd om dig själv och välj noggrant ut ditt umgänge, du vinner mycket på det. Jag mår seriöst illa när jag ser hur mycket iskalla människor det finns i världen, såna som tror att man kan få för mycket kärlek. Använd din kärlek och energi på ett värdigt sätt på människor som verkligen förtjänar det. Ordet vänskap, lägg det på minnet för det är förmodligen det bästa du någonsin kommer att höra.

Känslan när..

.. jag tittar igenom bilderna som vi tog igår och min lillasyster på 5 år frågar om jag tycker om att titta på bilderna och ta kort. Svaret är såklart ja för det är sjukt kul att både ta bilder och fixa i ordning dem. DÅ kommer den här kommentaren:
- Elin du kanske ska bli modell när du blir stor, när du slutat växa.
- Lilla gumman, jag har slutat växa.
- Då är det bara att bli modell!
 
Men hur söt är hon inte? Såklart jag inte skulle kunna bli modell, har varken figuren till det eller utstrålningen. Men tyckte bara det var sjukt gulligt sagt av henne, det trodde jag liksom inte skulle komma ut ur hennes lilla mun, haha!
 
 
Men ni måste väl hålla med om att bilderna blir otroligt fina med de turkosa havet bakom och de "vita" fina klipporna? Skulle ju lika gärna kunna vara Kreta, förstår inte att detta tilhör Sverige, at all. Underbara, älskade Gotland
 
 
Nu blir det minigolf, vi hörs! Kramis
 

The best thing in life, aren´t things

Njuter av varenda sekund, drar in varenda andetag med den friska havslukten tillsammans med världens bästa familj. Äter grillat, spelar kubb, skrattar järnet, i morgon äventyrsgolf och jag är allmänt lycklig! ♥
 
 



- du är bland det bästa jag har, min guldklimp. Storasyster älskar dig så mycket!!










 
 

I´m at Gotland right now

Åh igår var jag så stressad efter att ha ridit eftersom jag inte hade packat så blev det minst sagt kaos i huvudet på mig. Nu har jag vaknat upp på världens bästa ö och ska när som helst iväg igen. Ikväll kommer jag ha tid att uppdatera då med massvis med fina nya bilder! Puss & kram skumbanan
 

Hemma och vänder

Förlåååt, förlåt förlåt & förlåt för att det ekat tomt här men jag var så trött igår efter jobbet så jag valde att istället sova hos mormor för idag jobbade jag mellan 07:30 - 13:45 så tiidig morgon. Men nu ska jag hinna med lite inlägg innan det är dags för mig att åka till Gotland.
 
Nu ska jag ut och rida 2 hästar, en bebis och en som är ...ännu mer bebis ;) Padde och Detroit såklart!

Vi hörs efter det när jag ska packa osv. ♥
 

Ikväll ses vi, lillebror <3

Answers

 Vakna upp varje dag i ett år med regnigt väder och ändå rida/Vakna upp varje dag i ett år med fint väder och inte få rida
 
Vad hette din första, egna häst?
Han hette Börjes Salming och var ett b-ponnyruss!
 
Vad gör dig riktigt glad?
Någonting som gör mig riktigt glad är när jag bland annat får era fina kommentarer här på bloggen och när någon överraskar mig, det är det bästa jag vet! Att vakna upp varje morgon och bara veta att jag har de bästa vännerna som finns gör mig sjukt lycklig. Efter att ha avslutat en tävling med en bra känsla och ett smile på läpparna gör mig med riktigt glad! Kan sitta och rabbla här hur mycket som helst för jag blir glad för varenda framgång jag "får".
 
Hur ska man vara för att ha dig som vän?
Jag har inga krav på hur man ska vara... vill att man ska vara sig själv i varje situation och inte följa något "mönster" om hur man måste vara. Däremot är jag inte vän med de som vänder mig ryggen, sviker mig, snackar skit bakom ryggen på mig, utnyttjar mig eller är lögnare. Man ska vara ärlig för att vara vän med mig, det är ett krav jag har och att jag ska kunna lita på just den personen, det är det absolut viktigaste. Om jag säger en sak till en vän så ska det inte vara några tvivel det stannar hos den personen så att den inte låter hela mönsterås köping veta om det efter 5 minuter. Men kort och gott, var ärlig och var dig själv!
 
Läser du några bloggar? Isf, vilka?
Den enda bloggen jag läser dagligen är linnolsson.se
Sen läser jag även de andra större bloggarna när jag har tid, kan även hända att jag går in på bloggläsares bloggar och kommenterar.
 
Varför slutade du och isabell blogga tsm? Det kändes lite som att hon ara stack? Eftersom att du inte fick länka din nya blogg osv..
Svaret hittar du HÄR
 
Har du alltid vart hästintresserad?
Så länge jag kan minnas, så ja! :)
 
Vilken färg tycker du är finast på hästar?
Jag är väldigt svag för mörkgråa skimlar, *dreggel*
 
Är du bra med "svåra" hästar?
Hmm, klurig fråga för allt är såklart relativt. Men eftersom Paddington är en svår ponny och jag tycker att jag ändå kan hantera det på ett bra sätt så antar jag att jag då är "bra" med svåra hästar. Har alltid fått hoppa upp på tex problemhästar då jag aldrig är rädd inom ridningen. Jag är van vid såna hästar som inte är serverade på silverfat.
 
Vad är det finaste någon gjort för dig någon gång?
Den här frågan var den svåraste jag någonsin fått för det finns så himla mycket som är fint som människor gjort så jag kan inte poängtera det absolut finaste. Men alla bilder, filmer och fina kommentarer ifrån er sätter jag högt värde på. Men tex när min bästa vän åkte 30 mil för att hämta upp mig eftersom jag mådde dåligt över en sak, det är vänskap på hög nivå och så fint gjort av henne!
 
 
1. Vill du bli stor inom ridningen alltså tävla GP?
Jag har inte de förutsättningarna eller möjligheterna så därför är det inte något mål för mig. Mitt mål är att hitta glädje i det jag gör om jag så hoppar 1,60 banor eller 1,10 banor. Men om jag skulle få chansen hade jag nog inte tackat nej precis! Det är väl alla hästmänniskors dröm, att få tävla i Scandinavium, globen eller falsterbo..
 
2. Varför har ridit så mycket hoppning och aldrig ens provat på dressyren?
Bra fråga hörredu! Antar för att jag bara har växt upp bland folk som haft hoppning som favoritgren och när jag själv provade hoppning så var jag fast. Har även aldrig ägt en häst som varit så förtjust i dressyr så har inte haft "chansen".  Men numera tycker jag att dressyren har blivit mycket rolig att rida, dock tror jag inte att jag platsar på någon dressyrtävling direkt. Men ingenting är omöjligt!
 
3. Ska du ha storhäst? Isf, vad ska leta efter för något? (ålder, typ m.m...)
 Just nu har jag en storhäst hemma, mer om den kommer i ett enskilt inlägg! ;)
 

Quickly..

Har ridit Detroit nu för första gången, kommer utvärdera det ikväll när jag kommer hem runt 9 tiden. Nu måste jag byta om och ta en powerwalk ner till mormor (6km) och sedan ta cykeln till jobbet! Börjar vid 4 och jobbar bara till klockan 8 ikväll. Skönt! Vi hörs mer senare när mitt internet förmodligen är bättre än vad det är nu. Kommer ett inlägg ikväll medan jag jobbar med bra svar ifrån frågestunden, har ni något att se fram emot, haha! Kram Elin

Tar båten över

Åh, nu har pappa beställt min biljett. I morgon åker jag själv över till Gotland till min underbara familj på pappas sida. Saknar de så det gör ont i mig, mina underbara systrar och min lillebror ♥ På sommaren skulle jag lätt kunna vara över till Gotland hela tiden, så otroligt vackert är det och som sagt så trivs jag mer än bra där. Däremot skulle jag aldrig kunna flytta över dit, skulle känna mig instängd eftersom det är en ö långt härifrån. Kärlek till hela den underbara ön.
 
Ska bli skönt att ta en paus härifrån och bara släppa allt, bara vara utan krav och måsten. På gotland kan jag verkligen slappna av, vara mig själv och må otroligt bra. Strosa runt lite i Visby, gå ner till kneippbyn, långa strandpromenader och bara andas in lugnet. Love.
 
Bilder utlovas såklart då jag tar med min dator och uppdaterar er därifrån. Tyvärr kan jag bara stanna tills på söndag kväll men det är ändå någonting liksom. Idag skrev min lillasyster att de skulle till kneippbyn och jag hoppas att de får fint väder och mycket trevligt!
 
 
Den här bilden hade Johanna lagt upp på facebook, ni ser ju själva hur dö-fint det är!
(kan knappt tro att det ligger i Sverige, hehe)
Bästa pappa och lillasyster. Ska krama ihjäl dem när jag kommer över, åh så jag längtar! Fick en tår i ögat just nu, det är människor som betyder - ni vet sådär alldeles extra och som alltid får mig att må bra ♥

Detroit ♥

Okey nu ska ni få ta del utav den här storyn om storhästen Detroit som nu står i mitt stall.

Valack, korsning arab/halvblod, ca 158 cm i manken, sutten på max 15 gånger, 3,5 år gammal, namnet är Detroit
Det var ALLT jag visste om den här hästen innan jag nu tog hem honom, hade inte ens sett hästen i verkligheten utan jag åkte dit bara på den faktan jag fått höra. Det här är mitt "wildcard" som jag tror kan bli något bra!

Jag äger inte Detroit utan jag lånar honom av ingen mindre än min egna storasyster som trodde att jag skulle kunna få i ordning hästen, rida in den och bygga en grund för den. Det här kommer att bli en riktig utmaning men något säger mig att den här hästen kan bli något i framtiden för han har en jättefin muskulatur redan nu som 3 åring. Om det nu är så att Detroit och jag fungerar väldigt bra tillsammans kan ett köp komma på tal men då längre fram.
 
Han kommer även att växa då rumpan är högre än manken så över 160 cm kommer han lätt att bli. Korsningen arab/halvblod tror jag kan vara riktigt bra för då har han ändå temperamentet i sig, alltså det "heta", det "pigga" vilket jag gillar i ridningen men ändå det coola psyket som ett halvblod brukar ha. Som sagt en riktig utmaning för mig som jag tar emot med öppna armar. Jag har aldrig utbildat en häst helt själv men jag vet vad jag ska göra och har full koll på läget om hur man utbildar en yngre häst. Sen har jag även mycket kunniga vuxna människor med mig på vägen. Det känns skitbra än så länge, har dock aldrig suttit på hästen när jag skriver det här men enligt min syster ska han vara väldigt lättlärd. Vi får se hur långt det här kan leda till helt enkelt :)
 
 


Det här är tyvärr den enda bild jag har just nu men jag lovar att ni så småningom ska få massor utav bilder men just nu är systemkameran på gotland och min syster med som brukar fota! Men kanske att min lilla kamera kan fånga en rättvis bild på lillhästen med gräsmage ;)

Det här är en chansning från min sida, en riktigt stor chansning där JAG själv tillsammans med mamma tagit beslutet att ta hem honom och ge honom en chans att växa som ridhäst. Ingen har fått säga ett ord om honom och min tränare vet inte ens om honom. Känns väldigt skönt att få ta det här beslutet själv, mitt val där ingen har fått påpeka det ena efter det andra. Förbereder mig på blandat ris och ros när jag låter er få ta del utav allt från början med honom men det är sånt man får ta.
 
Nu välkomnar vi Detroit hit till mig och till bloggen ♥
 
 

Skänker en tanke och styrkekram ♥

Jag har inte varit i din situation gumman, det har jag inte och kan inte uttrycka just den känslan att ha förlorat någon så nära som du precis har gjort. Det enda jag förstår just nu är att du behöver en vän som finns där för dig, en vän som lyssnar och stöttar dig framåt, jag är mer än villig att vara just den vännen för dig. För du har alltid varit den som funnits där, alltid den som fått lyssna på mina problem tills du somnat, alltid du som önskat andra lycka och alltid du som är starkare än en oxe i psyket. Jag kan inte förstå vad du just nu kämpar dig igenom hjärtat för jag har aldrig varit där själv men jag vet att du kommer att klara av det. Att det är jobbigt är förståeligt för jag har sett dig kämpa i flera veckor för att hålla tårarna inne av det här skälet. Du är inte den som ger dig eller den som faller till botten utan att kämpa dig upp igen. Men ibland blir det för jobbigt för att alltid vara stark men att vara stark betyder inte alltid att man aldrig är den som faller. You´re the strongest woman, person I ever knew
 
Likaväl som jag alltid skrattar tillsammans med dig så sörjer jag och gråter med dig. Det är lika självklart som att löven faller om hösten, att knopparna slår ut på vårkanten och att snön faller fritt på vintern. Du vet vart du har mig och min tröstande axel/famn. Den sista som lämnar dig, det är jag. Titta dig om din höger axel, där är jag med dig jämt, ibland syns jag och ibland inte - men jag är alltid där. Jag älskar dig så otroligt mycket Amandha, det är verkligen hemskt att se och höra dig vara så ledsen. Tiden läker tyvärr inga sår men det sätter ett plåster kring det och gör det mindre smärtsamt.
 
- What doesn´t kill you makes you stronger
 
 
 
Jag finns där för dig även när världen är såhär orättvis och när livet sviker. ♥


Välkommen hem till mig, Detroit ♥


Åker till Nybro med mamma...

... och vaaaaaad ska jag göra där tror ni? ;)
 
Svaret får ni när vi kommit hem. Tills dess kan ni allt försöka klura ut vad det är!
Länkar såklart den som gissar rätt!
 

Första ridpasset efter semestern

Har ju helt glömt bort att ladda upp bilderna som togs när jag red i fredags (tror jag det var). Då när Agnes var hemma hos mig. Red verkligen kravlöst och begärde inte alls mycket utav Paddington men det gick helt okej ändå måste jag säga. Han skötte sig jättebra och efter ridpasset fick han sig en dusch ;)
 
Kände mig dock väldigt ringrostig efter två veckors uppehåll och det syns på bilderna. Jag vet att sitsen inte är som den ska i vissa lägen.
 




 

Dagens låt!

 
If today was your last day - Nickelback
 
Har länkat texten här för inte alls länge sedan, den är G-R-Y-M och jag kan inte sluta lyssna på den. Nickelback är ett band jag verkligen tycker om och alla deras låtar är grymma!
 
 
"What's worth the price is always worth the fight
Every second counts 'cause there's no second try
So live like you're never living twice
Don't take the free ride in your own life"
 
 

Den eviga frågan får svar här

Eftersom att alla undrar varför elevating splittrades så plötsligt så tänkte jag ta det en gång för alla, sen vill jag inte ens hör ordet Elevating mer.


 Varför slutade du och isabell blogga tsm? Det kändes lite som att hon bara stack? Eftersom att du inte fick länka din nya blogg osv..
 
Svar: Jag tänker inte säga VAD som hände för så lågt sjunker jag inte även att jag har god lust att skriva ut allt detaljerat men att ge igen är ingenting jag sysslar med. Det var såhär att jag ville byta blogg redan efter GHS och då blev det ett jävla hallå kring allting. Vi hamnade i bråk om en sak som jag absolut inte tänker säga men jag mådde inte bra under den tiden, jag blev trampad och spottad på, orättvist behandlad. När den ena lögnen efter den andra kom fram kände jag bara att, nej nu drar jag! Dagen efter jag skrivit det till Isabelle så kunde jag inte komma in på elevating och sen såg jag inlägget där hon rent utav spottar ännu mer skit i ansiktet på mig. Bloggläsare skrev till mig och var upprörda över att hon kastade skit på mig i ett helt inlägg och då blev jag bara rent utav förbannad. När någon ljuger och beter sig illa mot mig, då är det bara tack och hej. Hon skrev även att "Jag vet inte vart Elin håller hus" när hon länkade sin nya blogg men det var bara lögn, för jag hade skrivit mer än tusen gånger min nya bloggadress och det visste hon så väl. Idag har vi ingen kontakt överhuvudtaget och det är ingenting jag mår dåligt över alls. Känns skönt att jag kan gå ut ur den diskussionen rakryggad iaf.
 
Innan ni börjar kasta skit på mig nu så tänker jag säga några ord. Jag söker inte medhåll eller uppmärksamhet i det här inlägget, jag svarade bara helt ärligt på er fråga! Så nu lämnar vi elevating bakom oss för all framtid!
 


- What doesn´t kill you makes you stronger

Paddington, hur är han att rida?

Ni har fått följa med honom under två års tid. Ni har fått se bilder, filmer och långa texter om våra ridpass tillsammans. Många har också sett honom på tävlingsplatsen med mig på ryggen i verkligheten. Ni har säkerligen bildat er en egen uppfattning om honom och hur han är att hantera/rida.
 
Ja, hur är Paddington egentligen att rida?!
den/de som beskriver bäst hur Paddington är att rida, får såklart en länk. Sen kommer även ett inlägg ifrån mig med facit i. Men det här kommer bli spännande för mig, ska bli kul att se hur ni har tolkat den här speciella ponny utifrån bara filmer, bilder och text.
 
En ledtråd: Han är väldigt speciell!
 

 
 
 
 

Dagens låt!

 
Magnus Uggla - Jag mår illa
 
Älskar Magnus Uggla och hans texter, de är bara så klockrena! Lyssnade mycket på Uggla när jag var liten men har inte gjort det sen dess men nu när mamma köpte hans skiva med hans bästa låtar på så dunkas det i bilen och även på min spotify. Kung är han!
 

Elinlinnealjunggren.blogg.se

I högerspalten på bloggen finns den här rutan:
 
Om ni trycker på tex "Gilla min facebook" så kommer ni direkt till min facebooksida och likadant med alla andra.
Så om ni känner att ni diggar bloggen så gilla gärna på facebook, då blir jag glad! :D


↑(klicka på bilden så kommer ni direkt dit!)
 

↑(Klicka på bilden över så kommer ni direkt dit!)
Börja följa mig på bloglovin så missar du inte ett enda inlägg jag gör, smidigt och bra hjälpmedel!
 
 
 

Nu sticker jag iväg!

Nu har jag hunnit rida Padde en sväng och gjort tidsinställda både för idag och för i morgon!
Så medan jag jobbar så kommer det komma smaskiga inlägg, ett som alla undrat över och sen lite av varje.
Har fler idéer men just nu ont om tid. Men nu sticker jag iväg mot jobbet, ha en skön dag alla och njut av solen!
 
 
/ Kram Elin ♥

Äter (nyttig!) frukost

Godmorgon! ♥
 
Mamma väckte mig idag vid 10 för de skulle iväg till Nybro så nu är jag helt själv hemma och just nu håller jag på att göra frukost. Testade att göra en smoothie, en riktig C-vitaminsbomb blev det. Ingredienserna var aprikoskräm, melonbitar, persikobitar och en gnutta mjölk. Blev faktiskt mycket gott! Sen har jag en melontalrik, nyponsoppa och ägg till det för att hålla mig mättare längre. Älskar mina nyttiga frukostar som gör mig mätt under en lång tid. Igår när jag hade ätit min egengjorda müsli på morgonen så höll jag mig mätt till klockan 18:00, den ni!
 
Idag börjar jag att jobba klockan halv 2 och ska nu göra lite tidsinställda, gjorde några igår också så det inte ekar tomt här, får panik då! Idag kommer ett riktigt roligt inlägg för både er och för mig, missa INTE!
 
Efter jobbet idag så stannar jag över hos min mormor som bor i närheten av mitt jobb eftersom jag i morgon börjar klockan halv 8 och jobbar till 4. Som ni vet kan jag inte uppdatera där ifrån då de inte har något internet men ska hinna med så mycket tidsinställda som möjligt. Men om det nu skulle vara så att jag inte uppdaterar under dagen (när jag jobbar) så kommer jag att blogga när jag kommer hem på kvällen så av med mig blir ni inte ;)
 

Black & White


 
- What hurts you today makes you stronger tomorrow
 
 
 

Er önskan, min lag.

Agnes tyckte jag skulle ha en ordentlig frågestund och visst, vi kör på det! Fritt fram att fråga vad som helst tills på onsdag kväll då jag börjar svara på alla era frågor! Går även mycket bra att lämna this/that frågor.
 

Visste ni att...

♦ ... Min största fobi är ormar. Jag är verkligen helt sjukt rädd för ormar och har drömt många mardrömmar om att de kvävt ihjäl mig. De på jobbet skrattade åt mig när det var en orm på TV:n för då skrek jag och sprang genom hela korridoren. Pinsamt värre men är man rädd så är man. En gång när vi skulle springa slingan på 2 km med skolan på tid så hade jag en bra tid och kanske bara 500 meter kvar till mål. Då ligger det en ormjävel över stigen och jag tvärnitade och vände och sprang åt andra hållet tillbaka på 1,5 km. Så fort någon bara säger ordet orm så drar jag automatiskt upp benen. (Nej, det kommer inte en bild på en orm i detta inlägg, skippar helst den hjärtattacken!)
 
♦ ...Den här bilden togs bara några timmar innan vi åkte och hämtade hem Paddington?

Hämtade ju honom efter skolavslutningen den 18 Juni 2010.
 
♦ ... Jag kan sitta i timtal och bara lyssna på texterna i låtar.  Kan relatera varenda låt jag lyssnar på till något som har med mitt liv att göra. Terapi kallas det med andra ord. Just nu lyssnar jag på "P-F" - Magnus Uggla, haha ni kan ju alltid börja undra varför om ni vet hur den texten går ;)
 
♦ ... Jag ägde mitt B-ponny russ i över 7 år. Inköpt när jag var 6 år och var helt oinriden. Tävlade sedan mycket på klubbhoppningar och kom nästan alltid hem med rosett. Den ponnyn var helt outstanding även att jag till en början spottade grus varje ridpass. Ångrar mig något otroligt mycket att vi aldrig kom ut på lokaltävlingar... hade trots allt licens och allt. Anledningen att vi aldrig kom ut var för att jag inte vågade, det var för mycket folk som tittade på mig...
 
♦ ... Det kan vara så att jag snart får hem ett nytt projekt till gården, wooopps. ;) Mer än så får ni inte veta.....än.
 
 
 

De underbara ön, Gotland

Hur sorgligt är det inte att jag nyss vinkade min familj hejdå,  för att de ska till Gotland nu och här sitter jag eftersom jag inte kan följa med pga jobb - ÅH :( Ibland suger livet även på lediga dagar!
 
Vi brukar alltid åka iväg till Gotland 1 vecka på sommaren, min pappa, mina systrar, hans sambo och jag. Min pappa är ifrån Gotland och har bott där tills han var 20 år. Jag är alltså född på den vackra ön och även döpt där. Min farmor, farfar och mina kusiner bor där och även lite annan släkt på pappas sida.
 
Det är alltid så himla mysigt på Gotland, speciellt nu på sommaren och jag trivs där som fisken i vattnet. Vi brukar alltid ha så otroligt roligt när vi åker över dit så det känns verkligen så jäkla tråkigt att behöva stanna hemma när de åker.
 
Men som plåster på såren så kanske, kanske, kanske jag åker över i helgen och är där från fredag-söndag! :D
 

förra året var jag där men min älskade och just nu väldigt saknade Fredrika. ♥ Fan vad kul vi hade då och jag finner inga ord för hur mycket jag saknar förra sommaren tillsammans med henne.
 
 

Men bara om det inte handlar om min Paddington...

När jag köpte Padde stod världen stilla för ett tag. Första gången jag mötte hans okända blick var hjärtat det enda som rörde sig. Hur det än skulle gå uppe på hans rygg så visste jag att det var han jag skulle ha. Där stod ponnyn som hade DET utan att vara DET. Den här ponnyn skulle jag inte byta ut mot vilken SM ponny eller pengar som helst, för han är värd mer än så - i mina ögon.
 
Då hade vi lite mer än två år på oss att nå upp till det som alla andra gjorde. Nu när det knappt är ett halvt år kvar börjar jag sakta förstå att om ett halvår, finns inte Elin & Paddington längre på tävlingsplatsen mer. Vi kommer aldrig vara ett team mer, det tar slut där. Innan såg jag inte slutet men nu börjar det närma sig mer och mer. Det är någonting som verkligen skrämmer mig, om ett halvår finns inte vi kvar mer... 
Ingen kan någonsin förstå hur ont det gör i mig att skriva det här, verkligen hjärtskärande men ibland måste man komma ut ur bubblan och inse sanningen, det är ju såhär det är och kommer vara...
 
Jag har inte velat prata om det här innan för Paddington är det bästa jag har, min trygghet finner jag i honom och jag älskar honom över allt annat. Nu i denna stund, sitter jag och försöker trycka in tårarna i ögonen igen men det går inte. Jag kan bara inte förstå att det snart är slut, sakta suddas vi ut - för alltid. 
 
Anledningen att jag inte orkat prata om det här innan är för att jag inte vet om jag kommer orka gå vidare efter det här. Jag kan inte gå vidare - inte utan Paddington. Alla pratar om storhäst men allt min ögon ser är Paddington. Så känns det just nu och jag vet varken ut eller in. Det enda jag vet och som glädjer mig är att Paddington kommer att vara kvar här i minst 5 år till eftersom min syster tar över honom. Men att lämna honom och gå vidare känns bara inte bra, inte just nu. En del av mig tycker att det skulle vara ett svek emot Padde medan min andra halva försöker intala mig om att Padde vill att jag ska kämpa vidare utan honom. Han är för speciell för att jag ska våga släppa taget och lämna över honom till en annan även att det handlar om min syster.
 
Allt händer av en mening och det var meningen att mamma skulle hitta den här otroliga ponnyn på hästnet just där och då. Det var meningen att tjejen som provred innan mig tackade nej till Padde. Det var meningen att jag skulle få chansen. Det var meningen att det skulle bli jag och du.
 
Trodde aldrig tidigare att en häst kunde betyda så STÖRT mycket så som Paddington betyder för mig. Det låter så otroligt vanligt att bara säga att jag älskar honom eftersom alla säger det om sina egna hästar men jag älskar verkligen den här ponnyn och den kärleken är ändlös, finns inget slut på den här kärleken. Vår kärlek kommer alltid kunna beskrivas som vinden, man kan inte se den men man kan känna den vart man än går.
 
Åh älskade Paddington, det finns inga ord för hur tacksam jag är eller hur glad jag är som fått äga dig i mer än två år. Två år av lycka, svett, tårar och en otrolig glädje. Än är det inte slut och den sista tiden som är kvar ska jag verkligen njuta av - njuta av att bara vara din och du min.
 
Två individer, två hjärtan, ett team ♥
 
 
 
Vad alla andra än säger så är jag glad att jag fått göra den här resan tillsammans med dig. Du kommer alltid vara hästen som lärde mig att ha kul och känna glädje utan att behöva prestera.

Godmorgon!!

Vaknade upp idag efter en härlig sovmorgon med ett stort leende på läpparna för idag är dagen jag väntat så länge på, för idag är jag tro det eller ej, LEDIG. Jag har bara en sak inplanerad för dagen och det är att rida Padde, sen ska jag bara slappa här i min säng, rör mig inte en meter idag, haha! Just det, glömde en sak jag ska lägga till i min to-do-lista och det är såklart att blogga! Härligt att äntligen kunna blogga mer på riktigt och lägga ner mer energi här för det är ju det jag vill göra egentligen. Men det är inte lätt att jobba i snitt 8 timmar varje dag, rida och sen ha energi till att blogga också. Även att jag inte är jätteaktiv med att göra inlägg så ska ni veta att jag går in hit, kikar och svarar på kommentarer åtminstonde så jag glömmer absolut inte bort er eller väljer bort er. Måste hinna med andra nödvändiga saker också som att typ äta, sova. Tur att ni har överseende och förstår min situation!
 
Nu ska jag försöka komma på några bra inlägg som ska publiceras idag, några ska även bli tidsinställda.
Är det något speciellt ni vill läsa om?
Alltid när jag ställer den här frågan så är det minst en som vill att jag gör åsiktsinlägg och det var ett tag sen så det vill jag göra. Grejen är att jag inte har ett enda ämne att diskutera om så om ni vill ha ett åsiktsinlägg så vill jag att ni hittar på ett ämne. Det är fritt fram att komma med förslag för vilka inlägg som ska komma nu och i fortsättningen alltså! :)

Låten stämmer mer än bra in på mig idag, haha!
 
 
 

Använder mina sista krafter..

Efter ett killer-pass på 8 timmar på jobbet så är jag förståeligt väldigt, väääldigt ...trött. Mycket saker som händer på jobbet hela tiden nu så hjärnan går på högvarv dagarna långa och sen kommer man hem och blir så trött. Mina fingrar orkar knappt skriva på tangenterna, ja så illa är det. Räknade ihop hur många timmar jag har jobbat nu i Juli och på 12 dagar har jag jobbat 61 timmar (!!) Nu är jag slut som artist ;)
 
Skrittade ut en stund på Padde när jag kom hem bara för att han skulle få röra lite på sig liksom, inget krävande. Säger bara det, oj oj oj vad den ponnyn är pigg och explosiv! Det blev inte mycket skritt utan istället mycket trippig trav med hög form samtidigt som han gjorde sidvärtsrörelser, man kan ju inte låta bli att skratta åt min jättebebis till häst <3
 
NU ska jag sova och i morgon ska jag vakna upp till en LEDIG dag!! Så i morgon ska jag verkligen ta mig tid till bloggen, mailen och er. Vi hörs mer i morgon om mitt internet vill samarbeta och om det inte gör det så kommer jag uppdatera ändå, på något vänster!
 
(Kan inte ändra redigerare så ni kan tyvärr inte få en enda bild på detta inlägg, ursäkta mitt språk men fan vad jag hatar detta jävla internet, Godnatt!)

(otroligt viktig!!) Läsarfråga!

Jag brukar inte be er om mycket men nu gör jag faktiskt det. Bloggen har nu existerat ett bra tag med jämna läsarsiffror och därför har jag nu en liten fråga som kräver ett litet svar av er alla, som har en stor betydelse för bloggens framtid!
 
Vad är det som gör att du kikar in på elinlinnealjunggren.blogg.se varje dag?
Vad är det som gör bloggen bra?
 

Stryper snart vår internetuppkoppling

-Tar tusen år att lägga upp bilder
-Inlägg försvinner när jag ska publicera
-Kommer ibland inte in på bloggen
-Kommer ibland knappt fram på facebook
-Kan ibland inte svara i chatten
-Tar miljontals år att lägga upp filmer
 
- ÅH vad jag HATAR vårt internet!!
 
Skönt, nu blev jag av med den aggressionen. Kommer ETT tidsinställt som för mig, är VÄLDIGT viktigt och skulle betyda mycket för bloggens framtid om ni kunde lägga lite energi på det inlägget. Inlägget publiceras idag klockan 12:00!
 

Jobb, jobb, jobb blandat med lite....jobb

Godmorgon! ♥
 
Idag känner jag bara att jag vill stanna kvar i min säng och sova bort hela dagen. Var verkligen länge sedan jag var såhär trött. Känns i hela kroppen att jag har jobbat mycket nu de senaste dagarna. Jobbar mellan 11:30 - 20:00 idag och i morgon är jag LEDIG! Sen jobbar jag i och för sig tisdag-fredag men ändå.. Man inser inte hur bra det är att vara ledig tills man inte har möjligheten att vara ledig. Det där blev en komplicerad mening kände jag, haha. Men det är verkligen så, alla lediga dagar är guldvärda! 
 
Nu ska jag hoppa in i duschen och fixa iordning mig en aning för att sedan åka till jobbet. Känns som att jag är mer på jobbet än vad jag är hemma. Det var även en anhörig som kom igår som sa "Jobbar du hela tiden? Tycker jag ser dig jämt" och sedan log hon mot mig. Det känns verkligen så, haha :)
 
1 timme ledighet kvar av denna dag, ångest. Vill bara vara hemma och skriva BRA inlägg. Leverera ut här till er men sen kommer verkligheten ifatt, time for work. Hade INTE tackat nej till att vara bloggare på heltid och kunna försörja mig helt på bloggen, önsketänkande!
 
Nu ska jag sluta snacka goja och göra något vettigt. Skriva något tidsinställt här åt er så bloggen inte ekar tomt och sedan bege mig ner till jobbet. Ha en fin söndag! :)
 
en av alla favoritbilder på Padde! ♥
 
 

Minisvar på minifrågestunden

Hur är det att vara vän till Jennifer?
Svar: Går inte att förklara, hon gör en alltid glad och man känner sig alltid älskad - no matter what! Hon har alla egenskaper jag letar efter hos en sann vän och jag är verkligen tacksam som får ha henne i mitt liv

Hur många hästar har du?
Svar: Vi äger 4 hästar men har 5 stycken.

Tycker du om pizza?
Svar: Ibland kan det vara gott, äter det dock väldigt sällan!

Gillar du kaniner?
Svar: Nja, asså klart jag tycker om dem men jag skulle också klara mig utan.

Hur många barn vill du ha?
Svar: It´s a secret, haha!

Är du snygg?
Svar: Allt är relativt ;)
 
Är du en snosunge?
Svar: Börjar misstänka att den som ställde dessa frågor heter Jennifer... och jag är bara din snosunge anyway!
 
Vad älskar du mest med dig själv?
Svar: Hm.. asså den var svår för det ploppar alltid upp saker jag inte tycker om med mig själv. Men jag är väldigt lätt att prata med och jag är en bra lyssnare och det ser jag som en bra egenskap. Ställer alltid upp för mina närmaste vad det än gäller och är alltid ärlig!
 
Vad hatar du mest med dig själv?
Svar: Att jag ibland kan hamna i tankar som att jag är sämre än alla andra + att jag kan bli väldigt svart-/avundsjuk and I hate it!
 
Hur många syskon har du?
Svar: 2 helsyskon, 3 halvsyskon, 3 "plastsyskon"
 
Är du en vilding?
Svar: Beror på helt vad som innefattar vilding ;) Nä men jag är en ganska lugn person men ibland händer det att jag dampar loss och när det händer så händer det verkligen på riktigt, haha!
 
Festar du varje helg?
Svar: Nej det gör jag inte. Jag kan inte neka till att jag inte festar för det gör jag men inte överdrivet mycket. Tycker det är ganska fjortisaktigt enligt min mening att dricka varje helg.
 
Jag såg på facebook, de va nån bloggläsare som var hemma hos dej. Ful fråga men, får man komma? xD
Svar: Bor ni i närheten eller kan ta er hit själva och om ni har era föräldrars tillstånd så absolut! Kontakta mig på facebook så kan vi höras av mer där fall några skulle vara intresserade! :)
 

Sorry guys!

Nu måste jag tyvärr kila iväg till jobbet, glömde göra tidsinställda igår men slutade så sjukt sent och jag var så trött. Inatt sover jag hos min mormor och de har inget internet så uppdatering kommer vara lika med noll. Men det vi missar idag, kommer i morgon! I morgon utlovas ridbilder som togs alldeles nyss. Känns så skönt att vara tillbaka på Paddingtons rygg efter 11 dagar "semester"! Men vi hörs i morgon helt enkelt!
 
Puss&kram på er underbara ♥
 
 
Vänta, vänta, vänta! Kom på en bra sak nu, haha. För att ni ska ha lite att göra medan jag är borta så kan ni få fråga saker, som en minifrågestund som jag svarar på i morgon när jag kommer hem! Så sätt igång! :D

Hembesök av bloggläsare

Igår hände en grej som aldrig hänt tidigare och som jag aldrig trodde jag skulle göra. Jag bjöd nämligen hem en otroligt snäll bloggläsare hem till mig idag. Visade stallet, hagen och såklart hästarna. Jag är väldigt noga med vilka som jag tar hem och inte, det är trots allt det personligaste jag har men den här tjejen har följt min blogg och kommenterat massor av snälla saker så det kändes bara kul att äntligen få träffa henne! Jag uppskattar alla saker ni gör för mig och det vill jag att ni ska få veta. Det spelar ingen roll vad ni än säger för jag har världens goaste läsare! Ni gör mig så glad, varje dag. Kan inte tacka er nog för allt ni faktiskt gör för mig.

Det var jättetrevligt att träffa dig Agnes! ♥
 
 

Blötdjuret Elin, vad kan jag stå till tjänst med?

Som jag nämnde innan så tog jag på mig mina joggingbyxor och tröja och begav mig ut för en powerwalk ner till min mormor. Hade räknat att det skulle ta 1,5 timme men när jag kom fram upptäckte jag att det enbart tog 50 minuter, det går framåt! Det är 6 km ner dit så det är en bit trots allt. Lånade min systers mobil för att lyssna på musik medan jag gick och jäklar vilken skillnad det gör! Det gjorde mig otroligt mer motiverad än utan sen hör man inte stegen man tar eller flåset som uppstår, haha! För mig är det så att när min hjärna tycker att det är tråkigt och börjar bli jobbigt - då säger den åt mig att stanna och lägga av trots att resterande kroppsdelar inte alls gett upp. Det är en kamp jag måste övervinna hela tiden och med musik blev det mycket bättre!
 
När jag gick hemifrån var det soligt och varmt men när jag kom in till mormor för en vattenpaus så hör jag regnet utanför fönstret så jag stannade där ett tag. Efter en stund blev det uppehåll så då passade jag på att cykla till köpingen för att lämna min systers mobil då hon befann sig på marknaden där idag. När jag kommer halvvägs dit så började det bokstavligen att SPÖREGNA. Jag som var tvungen att cykla till jobbet med, hade inget annat val liksom. Det är kanske 700 m ifrån köpingen och bara på den biten blev jag sjöblöt rätt igenom kläderna. Håret droppade och skorna var dränkta. Bilar körde i vattenpölarna på vägen så det skvätte ner mig. Det regnade så mycket att jag knappt såg vart jag cyklade, gjorde så otroligt ont i ögonen. När jag kom fram var det lite pinsamt sådär för det rann bokstavligen från kläderna och håret. 2 minuter efter så kommer min kollega Marie och hon var lika blöt som mig, haha! Så vi fick ta handdukar och sen hänga upp kläderna på tork. Men när jag slutade vid halv 10 nu ikväll så var de ändå inte riktigt torra så jag fick köra de i torktumlaren på jobbet. Alla boenden tyckte så synd om oss, åh herregud alltså. Så det kan gå!
 
Var en jättetrevlig dag/kväll på jobbet idag förövrigt och allt gick så otroligt snabbt idag, tror det hänger ihop lite. Känns så skönt att jag kommit in i jobbet så pass bra och kan göra allt själv numera. Fick mycket beröm direkt när jag kom till jobbet idag av min "mentor" på jobbet och det känns bara så skitbra. Hon sa bland annat att hon tyckte att jag vuxit som person inom området och tagit mer ansvar och verkligen visat intresse. Trivs som fisken i vattnet med kollegorna och de som bor där!
 


 

Apologize

You tell me that you need me
Then you go and cut me down, but wait
You tell me that you're sorry
Didn't think I'd turn around and say
That it's too late to apologize, it's too late
 

Ingen rast, ingen ro

Igår fick jag ett samtal "Hej Elin, kan du jobba i morgon" och jag svarade såklart JA på den frågan. Hade egentligen sett fram emot att vara ledig idag men jobb blir till pengar i slutändan och sen vill jag inte vara oartig och säga nej. Så snart ska jag ta mig en dusch, sedan ta mig en powerwalk ner till mormor och hämta cykeln, sen vidare mot jobbet. Har lite bråttom nu om jag ska hinna, får se om jag orkar uppdatera när jag kommer hem vid 10 tiden ikväll. Annars får ni ha en sjukt bra dag idag ni som har sommarlov! Njut av era lediga dagar! :)
 
Närmaste tidens jobbschema:
v 28
Torsdag: 13:30 - 21:30
Fredag: 16:00 - 21:30
Lördag: 07:00 - 16:00
Söndag: 11:30 - 20:00

v 29
Måndag: LEDIG!
Tisdag: 13:30 - 20:00
Onsdag: 07:30 - 16:00
Torsdag: 16:00 - 20:00
Fredag: 07:30 - 13:45
Lördag: LEDIG!
Söndag: LEDIG!
 
Mitt schema är verkligen fullspäckat nu månaden ut. Ingen rast, ingen ro!
 

Vi hade iallafall tur med vädret.....inte riktigt så nej..

Eftersom det var ett så otroligt fint väder här i Mönsterås så valde vi bort blåbärsplockningen och valde istället att åka till högsby och bada, Jag, Johanna och Marcus. När vi kom dit började det spöregna och åska. Hur kan man ha sån fruktansvärd otur? I allafall valde vi ändå att hoppa i men vi badade liksom inte för vi vågade inte det pga åskan. För om den nu skulle slå ner vore det ju inte så himla kul att stå där med håret åt alla håll och stötar genom hela kroppen.
 
När vi skulle byta om så fick jag för mig att jag skulle hoppa ifrån 10:an innan vi åkte, alltså det var ett stort hopptorn där. Det högsta man kunde hoppa ifrån var 10 meter och tro mig, det är GALET högt. Anyway, jag bestämde mig för att göra detta som en sista grej liksom. Bad Johanna att filma och nedan har ni filmen.
 
 
Kan inte med ord beskriva den SMÄRTAN jag hade i öronen efter det hela kvällen. Blev ett förfärligt tryck i öronen så igårkväll käkade jag smärtstillande tabletter och fick sova med bomull i öronen samt mössa/halsduk runt huvudet, HAHA!

2 månader!

Vart har tiden tagit vägen?
Idag är vår lille, underbara, bästa, söta, gulliga Milton 2 månader. Samtidigt som det känns som om han alltid har funnits hos oss så har tiden gått otroligt fort. Mysko känsla men för varje dag som går blir jag mer och mer förälskad i vårt underbara föl där ute i hagen. Från att vara väldigt skygg till att vara den som kommer fram så fort man sätter in handen i hagen. Milton har växt otroligt mycket på dessa två månader och nu börjar han också att bli mörkgrå på bakbenen. Han kommer ju att bli skimmel och det börjar sakta men säkert att visa sig. Har aldrig varit med om ett så otroligt gosigt föl som Milton, han ska pussa, leka, busa och slicka på en. Så fort man sätter sig ner så känner han sig i överläge och börjar klättra på en som om han vill lägga sig i famnen, haha.
 

KOST

 När man pratar om ämnet "kost" i bloggvärlden eller i det vanliga samhället så associerar man nästan alltid det till att personen som uttalat sig vill gå ner i vikt. Samhället har påverkat oss mer än vad vi tror och när just ämnet kost och att "leva sunt" dyker upp som samtalsämne blir det kaos för vissa. Det här kaoset uppstår utav okunniga personer som tänker att "shit, den människan är redan smal, behöver inte gå ner i vikt" osv. Men att äta sunt och att banta är faktiskt en mycket stor gräns emellan. Det är INTE samma sak så gå inte i taket nu för att jag säger att jag från och med nu tänker förändra mina kostvanor, låt mig få säga mina åsikter och läs hela texten först, tack.
 
Efter att ha fått lite inspiration och ett mål att sträva efter så har jag nu börjat lite smått med att förändra mina kostvanor. Det mål jag har satt upp för mig själv är högt och ribban ligger inte på lägsta hålet men samtidigt så vet jag att målet jag strävar efter är värt det på alla sätt och vis. Mitt stora mål är att ha bra kondition och att bli snabbare inom innebandyn, jag vill bli något inom den sporten. Okej, jag kommer aldrig spela i landslaget men jag vill ändå vara med och prestera bland de bästa i division 2 till hösten. För att kunna prestera krävs tre saker
 
1. Psykisk hälsa
2. Fysisk hälsa
3. Social hälsa
 
När man pratar om kondition så tänker man oftast på någon som är ute och springer väldigt mycket. Men det handlar om mer saker än att bara träna för att kunna prestera bra, det är här kosten kommer in. Mitt mål är inte att rasa 10 kg i vikt utan att äta sund mat som får mig att må bra och prestera bättre. För det är faktiskt så, hela kroppen mår bättre om man har koll på vad man stoppar i sig. Jag tänker inte välja bort varken kolhydrater, fett eller protein - jag kommer enbart att trappa ner på vissa delar utav de. Många tror att det bara är att ta bort kolhydrater så går man ner i vikt men så är det inte för kroppen behöver få i sig alla pusselbitarna för att pusslet ska gå ihop. Däremot kan man välja att inte äta mycket utav tex kolhydrater men man ska aldrig välja bort de helt.
 
Sen är jag 18 år, det är klart att ja tänker på hur jag ser ut. Jag skulle vilja gå ner några kilon lite här och var och bli mer "fit" i kroppen. Jag vill känna mig starkare och ha en kropp som jag trivs i - det vill väl nästan alla tonåringar. Innan ni ringer brandkåren och stoppar hela ölands djurpark så tänk efter lite. Vore det bättre om jag la ut ett inlägg där jag lägger upp en bild och skriver att "idag har jag varit på burger king med min familj" osv. Varför är det mer okej att lägga upp bilder när man äter osunt än bilder när man tex äter en sallad? Förstår inte att människor ska pika hit och dit när man säger att man vill börja äta sunt. Jag gör det för jag tror att jag mår bra utav det och kommer ha nytta av det både för det mentala och den fysiska biten.
 
Sen kan man inte bara gå ifrån att äta "som vanligt" till att byta allt emot olika sunda grejer. Man måste ta ett steg i taget och nu har jag börjat med frukosten. Idag har jag ägg, knäckebröd, en skål med handplockade bär och mjölk och nyponsoppa till. Sen igår var jag en sväng in på ICA och köpte linfrön och solrosfrön samt lite torkadfruktmix ifrån naturgodishyllan. Detta har jag blandat ihop med lite kokos och havregryn. Sen har jag börjat välja hårt bröd istället för mjukt. Så nu ska jag snart börja lägga upp ett schema för träningen med. Ska iaf ut och gå en runda efter frukosten!  Är taggad som fasen på det här! :D
 

Dagen som varit

Idag vaknade jag upp och försökte få mig att tro att jag missat min tandläkartid som var idag klockan 10:30. Det var ett önsketänkande iaf.. Har inte varit hos tandläkaren på hela 2 år pga att jag alltid haft "perfekta tänder" - menar att jag aldrig har haft problem med mina tänder eller haft hål i dem. Men idag var det alltså dags och det såg himla bra ut! Ska återkomma om ett år, känns väldigt okey ;)
 
Sen har jag tillbringat mycket tid hos min mormor och morfar idag, trevligt! Sen när jag kom hem så tog jag med mig min gulliga hund Ludde på en smultronpromenad. Var borta i nästan 2 timmar och hittade sammanlagt en skål med både smultron och hallon. Snart ska jag iväg med min bästa syster Johanna och hennes pojkvän Marcus och plocka blåbär. Känner mig nyttig och hurtig!
 
Har ett inlägg i huvudet som jag, när jag får tid, kommer att skriva noggrant. Det är ett mycket aktuellt ämne som jag kommer diskutera och jag hoppas ni förbereder er på att diskutera tillsammans med mig! :)
 
Nu ska blåbärsplockarna iväg, ja alltså... vi. See ya!

Aktuellt på hästfronten

En liten del av varför jag inte har bloggat så mycket är för att jag inte har haft så mycket att skriva om. Paddington har haft sin semester nu efter tävlingen i Tingsryd. Han har alltså gått i sommarhage med Minola & Milton och bara fått vara häst nu i 10 dagar. Tror att han behövde det eftersom han inte var som han brukade under meetinget. Nu hoppas jag att han har repat sig och blivit Padde igen.
 
Nu ska jag sätta igång honom igen, sakta men säkert. Skritta ut hela denna resterande vecka och sedan börja jobba lite på banan igen nästa vecka. Ska bli underbart att få en nystart med min underbara ponny! :)
 
Minola och Milton lever livet ute i den stora hagen med mycket mat. Mer om Milton kommer i ett enskilt inlägg!
 
Ja så ser det ut på hästfronten just nu..
 

"Du är vad du äter"

Kikade lite på TV:n, tycker det är sjukt intressant att titta på "du är vad du äter". Extra intressant är det att i dagens avsnitt som jag kikar på nu så är det en hästtjej som behöver hjälp. "Du är mer noggrann med din häst än vad du är med dig själv" - that´s true! Kolla gärna in, det började nyss på kanal 7

Dödstrött

Nu är jag hemma och har kommit "i ordning". Sov hos min mormor igår, kom dit vid runt klockan ett på natten så var bara att lägga sig och sova. Mormor väckte mig vid 11 för jag skulle börja jobba klockan halv 2.... eller det var iaf det som jag trodde.. slutade med att jag kom till jobbet idag 2,5 timme innan jag skulle börja, hade kollat fel på schemat för jobbade egentligen mellan 4-8 - bra jobbat Elin!
 
Som ni kanske kan räkna ut själva så har uppdateringen varit ganska/väldigt dålig men varför vet ni ju också. När jag är med min bästa vän under en sån otroligt kort tid så används den korta stunden till 100 % för att bara vara. Det är liksom vardagslyx för vår del eftersom att vi vanligtvis bor ca 30 mil ifrån varandra. Så jag hoppas ni förstår den lilla bloggpausen som uppstod. Men nu ska uppdateringen vara som vanligt igen!
 
Nu är huvudet blytungt verkligen och har en sjuhelevetes huvudvärk. Jag brukar klara mig väldigt bra ifrån värk av alla slag så när jag väl får ont, så får jag verkligen ONT. Ni vet.... att vara tjej en gång i månaden är inte speciellt roligt ;)
 
Upp och hoppa tidigt i morgon, börjar jobba halv 8 och slutar halv 2. Vet redan nu att jag kommer ha problem att ens ta mig ur sängen i morgon. Ska ta mig några panodil innan sängdags! Så med dessa ord och denna lilla uppdatering så säger jag nu, godnatt! ♥

Elin min lilla tussi

Idag ska Elin åka hem till Mönsterås och jag skall bege mig med min pojkvän hem till Malmö. Känns lika jobbigt varje gång och lämna henne! Elin är min finaste vän och jag älskar henne så otroligt mycket. Det känns i hela kroppen när hon lämnar mig :( vill bara hålla om henne hela tiden. Men snart ska vi åka till Ölands djurpark, det blir fett! Ska kasta ner henne i badvattnet på vattenlandet haha, stackars Elin. Over and out, ni får gärna gå in på min blogg. Jag vet att min blogg var en av Malmös största innan men nu har jag blivit gammal och lutar mig tillbaka lite, så jag bloggar inte lika intensivt längre.. Bloggar enbart för min egen skull. Puss på er! Kom ihåg och vara snälla mot Elin, den personen som är elak mot henne kommer jag spöa haha skämt åsido...(host)
 
jennifersplace.blogg.se!
 

Nothing compares to you

Tänkte skriva att jag har det bra men kom på att det vore ganska onödigt för jag antar att ni redan förstår det.
Tänkte även skriva något fint om min bästa vän men hittade inga ord bra nog för att beskriva henne.
En människa jag älskar av hela mitt hjärta, från djupet av min skäl. Älskade, underbara Jennifer!

Amandhas svar - del 2

Vad är det sämsta med Elin?
Svar: Det finns väll inget direkt som är dåligt med elin, men om jag var tvungen att hitta något så är det att hon är en lite slarver ;) haha nee men hon är ju inte en som städar sitt rum en gång i veckan eller varannan. ;) Men hon brukar städa rummet om någon ska komma till henne. Men det gör hon inte när jag kommer, men det är väll för att då skulle hon få städa alldeles för ofta ;) hahaha
 
Men visst det är inte det lättaste att hålla koll på rummet när man både har skolan, hästarna och bloggen att hålla på med, och då får rummet bli lidande vilket märks ibland då man knappt ser golvet för det ligger kläder överallt ;) haha Men den bästa kommentaren från Elin och johanna var att de sa ”vi har typ inga byxor eller shorts” Nene inga byxor eller shorts???? När Elin var på Gotland så städade jag hela hennes rum och fixade garderoben, kan säga att så mycket byxor och short som de hade tillsammans och då hade jag inte varit inne hos johanna men i alla fall, det var så mycket att det knappt fick plats på den hyllan jag hade lagt det på !!! haha men de är bara för goa dem två ;)
 

Finns det något speciellt med Elin?
Svar: Som jag har skrivit förut, att man verkligen kan lita på henne och att det alltid går att prata med henne vilken tid på dygnet det än är =D ♥

 

Har du ridit padde? 
Svar: Jaa jag har ridit padde, det gjorde jag när Elin åkte till Gotland med sin pappa, hans sambo, och sina två syskon där =D

 Jag blev väldigt glad av att elin frågade mig då jag länge har velat rida padde ;) men jag har inte sagt något till elin utan tyckt att hon själv ska få jobba honom så det blir rätt för dem, eftersom det är hon som ska tävla honom och allt.

 Kan säga att Elin har verkligen gjort ett grymt bra jobb med honom, han var verkligen som en gud att rida, hur mysig som helst =D

Vad tyckte dom om elin i början innan ni kände varandra?
Svar: Jag antar att du menar vad jag tyckte om elin i början innan vi kände varandra ;)
Jag och Elin träffades första gången när hon började spela innebandy i mitt lag. Min första tanke och syn om henne var ” åå inte en sådan snobbig typ som tror att hon kan allt” Jag tyckte att hon såg blyg ut men endån snobbig. Trodde inte alls hon var någon rolig person utan jag höll mig till dem jag kände vilka var typ alla andra i laget.

Det är helt sjukt att vissa säger att dem kan bedöma personer genom att bara se dem och inte känna dem. Jag kan säga att när jag tänker tillbaka på hur jag tänkte när jag bara ser elin så är det helt fel, hon är verkligen inte en sådan person.

 

 Beskriv Elin med 4 ord.
Svar: ååå det var jobbigt, då måste jag ju välja fyra ord, haha
omtänksam, Rolig, Knäpp och pålitlig =D

Är Elin en bra vän tycker du?
Svar: JAAAAAA, Hon är den bästa vännen man kan ha!!!!!!

 

 


Amandhas svar - del 1

Eftersom jag (Elin) bad Amandha att svara så utförligt på alla frågor som rullade in så kommer svaren i olika delar med ordentliga svar. Här har ni Del 1 - enjoy!


 Vilket är det bästa minnet du och elin har?
Svar: Det var sommaren 2007, då jag började rida Elins mammas häst som hon hade då. Det var en Nordsvensk som jag red lite innan, men den sommaren började jag rida honom mer och tack vare det så sov jag mycket hos Elin. Vi hittade på mycket roliga saker, även saker som vi kanske inte ens fick göra men vad gör man inte när man är 14 år ;) haha
 
Men sommaren 2007 slår alla mina somrar, jag fick en vän för livet, även om hon var nere eller ledsen så fick jag henne på humör och vi hade skit roligt likadant om jag var ledsen så var det bara att åka dit, vi hittade alltid på olika bus. Men det som jag mest kommer ihåg är när det var bluesen i Mönsterås då jag och elin gick ner dit från henne, sen när vi väl var i Mönsterås så gjorde vi allt annat än att gå dit vi skulle, men det är elin och jag i ett nötskal ;)
 
Amandha och nordsvensken Donner år 2007.
 
Är Elin likadan som person i verkligheten som hon är i bloggen?
Svar: Jaa det är hon verkligen, det hon skriver på bloggen kommer från hennes hjärta.
Visst är det kanske vissa gånger jag reagerar lite och bara "oj men Elin vad säger du" och så men det är inte alls ofta och om det nu har blivit så, har jag alltid pratat med henne och undrat vad hon menat så har jag fått det förklarat för mig =D

Men hon är verkligen likadan i bloggen som i verkligheten!

Hur hanterar Elin elaka kommentarer här på bloggen?
Svar: Hon struntar i dem, visst hon läser dem men sen raderar hon dem eller bara struntar i dem, vissa skrattar hon bara åt vet jag ;)

Hon brukar även visa några för mig så brukar vi skratta åt dem tillsammans, men även sådana som är lite mer personliga brukar vi prata om.

Men en sak som är lite jobbigt där är att Elin visar aldrig att hon tycker något är jobbigt eller så utan hon försöker dölja det och hålla det för sig själv. Så ibland får man faktiskt prata med henne.
Men om jag ska sammanfatta mig så tycker jag att hon tar allt väldigt bra och struntar i det värsta! =D

Har du en egen häst? :D
Svar: Ja, jag har en egen häst och har snart haft honom i 1 år vilket det inte känns som, känns bara som 5 månader eller något, det är helt sjukt vad tiden går fort!
Han heter Golden-League men kallas för ”sockertoppen” men jag säger alltid "toppen" =D Han är 6 år i år och är väll ca 167... om inte högre ;)

Världen mysigaste häst som har en väldigt konstig personlighet ;) haha men han är verkligen orädd om sig. Men rädd kan han bli för sig själv ibland i alla fall när man rider ut ;)

Eftersom han bara är 6 år har vi inte hunnit göra så mycket men vi har varit ute på 1 lokaltävling men godkänt resultat i hoppning eftersom att han inte alls var mycket riden eller hoppad innan han kom till mig.

 

Vad är det absolut bästa med Elin?
Svar: Att hon är så himla lätt att prata med. Om man har det svårt eller jobbigt så finns alltid elin där tillhands att prata med och man vet att hon alltid lyssnar. Likadant om man har något roligt att säga som man bara måste säga till någon, så kan man prata med henne för man vet att det alltid stannar hos henne.

Det kvittar hur mycket klockan än är så finns hon alltid tillhands att prata med, hon kan sitta uppe halva natten och prata med en person som behöver någon att prata med även om hon antingen ska tävla, jobba eller ska till skolan. Man kan alltid lita på henne till 110%.

 

Torkar tårarna

Igår grät jag av sorg och smärta.
Idag gråter jag av lycka och glädje, tack vare mina bloggläsare/vänner.
Kan inte med ord beskriva känslan att ha de goaste bloggläsarna i hela vida världen för det råder det inga som helst tvivel om att jag har.
Tack för alla fina ord du skrev till mig och tack så oootroligt mycket för filmen Berta!
 

Det slår mig varje gång hur duktiga ni är på att sätta ihop filmer, ni har verkligen talanger.
Det är en ära att i sig veta att en annan människa som endast läser bloggen har tagit sig tiden att ladda ner filmer, musik och bilder bara för min skull.
Du lyste precis upp min kväll och gjorde den om möjligt ännu bättre! TACK! ♥

You light up my world like nobody else

Som många vet så var jag otroligt ledsen igårkväll. Brukar alltid kunna skaka av mig all skitsnack och prat bakom min rygg men det som hände igår, ja det orkar jag inte ens prata om. Igår var jag säker på att ingenting, verkligen ingenting kunde trösta mig eller få mig på bättre humör.... tills min bästa vän hörde av sig och fick mig på världens bästa humör istället. Jag får verkligen ett kvitto på att hon är min bästa vän, gång på gång. Det spelar ingen roll om vi så skulle sitta i öknen i Afrika utan vatten, eller i tsunamin i Thailand, jordbävningen i Kina för hon får mig ALLTID på bra/bättre humör.
 
Men vet ni vad det absolut bästa är? Det är att hon snart sitter i en bil från Malmö till Växjö och att jag i morgon efter jag slutat jobbet tar bussen till Nybro och så plockar de upp mig där och åker tillbaka till Växjö för att spendera min lediga Söndag med henne!! Ska krama sönder min underbara Jennifer
 
Det här postade hon på min logg idag på facebook, hon vet precis hur man får mig lycklig, helt otroligt.
 
Kom alltid ihåg att för mig är du betydelsefull och hur älskad som helst. Skulle aldrig bya bort dig mot något som helst i hela världen, aldrig. Du är helt fantastisk!

 
 

Glöm inte!

Missa inte chansen att lära känna MIG mer, den här gången genom min vän Amandha!
Tycker ni kan gå in och ställa en fråga HÄR till henne som ska handla om mig. Låt fantasin flöda och fingrarna glöda. Det här blir jättekul att läsa senare! :D
 

You don´t know how strong you are until being strong is the only choice you have

Vissa människor behöver verkligen lära sig vad ordet RESPEKT är för något!
För nu har jag verkligen tröttnat på alla lögnare bakom min rygg, trött på idioter.
Är trött på att alltid vara den som får ta all skit, hallå?! Jag är ingen jävla robot.
 
Har varit så ledsen hela dagen, så fruktansvärt ledsen. Tårar har fallit och nu är jag precis matt i hela huvudet.
Förstår inte att vissa människor kan leva utan något som helst samvete. Jag orkar inte ta allt mer nu.
 
Vissa dagar i livet så känner man verkligen bara för att dra flera tusentals mil härifrån och aldrig mer komma tillbaka. Idag är en sån dag and I can´t tell you why...
 
Men om ni lyssnar på den här låten så förstår ni precis hur jag känner det just nu:

 
 
Det har hänt saker, sanningar har kommit fram från lögner på för kort tid vilket har gjort att jag inte haft ork till att blogga. Återkommer när jag mår bra.... helt okey igen..

En låt med en text av världsklass!

Tänkte göra ett åsiktsinlägg men samtidigt satte jag på den här låten och kom på att allt jag ville få fram fanns i den här texten. Musik är verkligen terapi för själen, på alla sätt och vis. Vill att ni verkligen tänker på texten när ni lyssnar på den, den låtskrivaren måste vara kunglig! Har markerat det viktigaste i texten, gåshud!
 
 
 
My best friend gave me the best advice
He said each day's a gift and not a given right
Leave no stone unturned, leave your fears behind
And try to take the path less traveled by
That first step you take is the longest stride

If today was your last day and tomorrow was too late
Could you say goodbye to yesterday?
Would you live each moment like your last
Leave old pictures in the past?
Donate every dime you had, if today was your last day?
What if, what if, if today was your last day?

Against the grain should be a way of life
What's worth the price is always worth the fight
Every second counts 'cause there's no second try
So live like you're never living twice
Don't take the free ride in your own life

If today was your last day and tomorrow was too late
Could you say goodbye to yesterday?
Would you live each moment like your last?
Leave old pictures in the past?
Donate every dime you had?

And would you call those friends you never see?
Reminisce old memories?
Would you forgive your enemies?
And would you find that one you're dreaming of?
Swear up and down to God above
That you'd finally fall in love if today was your last day?

If today was your last day
Would you make your mark by mending a broken heart?
You know it's never too late to shoot for the stars
Regardless of who you are

So do whatever it takes
'Cause you can't rewind a moment in this life
Let nothing stand in your way
'Cause the hands of time are never on your side

If today was your last day and tomorrow was too late
Could you say goodbye to yesterday?
Would you live each moment like your last?
Leave old pictures in the past?
Donate every dime you had?

And would you call those friends you never see?
Reminisce old memories?
Would you forgive your enemies?
And would you find that one you're dreaming of
Swear up and down to God above
That you'd finally fall in love if today was your last day?

If I die tonight, you still be on my mind

Tredje, fjärde och femte världskriget har brytit ut i hjärnan på mig. Återkommer i morgon när alla tankar är färdigtänkta och hjärncellerna har stabiliserat sig igen, Ibland är det jobbigt att aldrig lyckas, helt enkelt.
 

Tankeställare deluxe

Som många av er vet så jobbar jag på ett äldreboende hela sommaren som vikarie. Många av er kanske tror att "ja men det är ju bara att torka lite bajs och ut och gå med rullstolarna" - HELL NO!
 
Någonting jag är riktigt intresserad utav är att bara sitta och lyssna samt att försöka förstå andra människor i alla åldrar. När mina vänner mår dåligt så är jag alltid den de hör av sig till just för att jag tar mig tiden att hjälpa personen. Inte bara ett "Jaja, det löser sig" utan jag går verkligen in för det. En dam vi har på jobbet är lite orolig och behöver verkligen någon som lyssnar samt pratar med. Ikväll när vi hade en lugn period på jobbet så gick jag in till den här personen, satte mig på sängkanten och bara lyssnade samt pratade. Den här personen tror inte på sig själv och vad hon egentligen klarar av - därför behöver man stötta/peppa henne med det! Kan inte med ord beskriva känslan efter ikväll när jag hade bäddat ner henne och var på väg hem. Då ringde hon och frågade om jag ska jobba i morgon också. Hur glad blir man inte? Eller den känslan när jag precis kom till jobbet och hon sken upp som en sol på sitt rum. Hon hade dessutom berättat om mig för hennes man som var på besök idag och sagt att jag är så himla duktig. Ni kan nog inte sätta er in i den känslan, ärligt talat så blev jag tårögd och varm i hela kroppen.
 
En sak som verkligen, verkligen får mig att tänka om är när de boende kan sitta och gråta för att de mår så dåligt fysiskt, att de fått en sjukdom osv. Det här gör verkligen ont i hjärtat att se detta och ännu värre är det att jag känner mig oerhört mycket sämre än dem som bor där. Det går inte att förklara lyckan i deras ögon när de får gå upp på morgonen och det är SOL ute - bara en sån sak förgyller deras dagar. De tar verkligen dagen som den kommer och lever livet. Då kan man börja fundera lite på, är det verkligen värt att bry sig om sina lite för tjocka lår, sin hemska morgonfrisyr eller att internetet går lite för slött?
 
Ni ska veta att jag skäms varje gång jag hör när någon på rummet bönar och ber om att få ett skadefritt liv utan sjukdomar. Inser i det ögonblicket att mina problem inte är att hänga upp sig på, inte ens värt att få fram ett litet pip. Varje dag när man har hjälpt en patient med en sån oerhört liten sak få höra "Tack du är en ängel" eller "Tack för hjälpen" - det sätter iaf jag högt värde på. Att varje dag kunna cykla hem och förstå att man har gjort goda saker för en människa som behöver hjälp, det är guldvärt. Även att det här jobbet är tufft och att det inte är många som faktiskt fixar ett sånt här jobb så är det ett av de bästa jobben man kan ha - believe me!
 
 
Om det nu skulle vara så att just du behöver ha någon att prata med så kom ihåg att jag finns här och vill lyssna och kunna hjälpa. Oavsett om vi känner varandra eller inte. Har redan med min relativt lilla blogg kunnat hjälpa 2 bloggläsare med stora problem. Jag vet att det förekommer mycket hat överallt och det finns så många människor som behöver någon att prata med som kanske inte har någon att prata med. Jag kanske inte alltid kan lösa dina problem, men jag kan lyssna och försöka hjälpa så gott det går. ♥
 
 

Duschen is the place on earth

Jag har verkligen aldrig varit med om en häst som älskar att duscha, iaf inte såhär mycket. Padde ställer sig och skrapar när han vill ha vatten på mulen, så han kan skvätta ner hela mig. Han är så otroligt jäkla charmig helt enkelt! Paddes place on earth, helt klart!!

Underläppen <3
 
Kommer en del 2 så småningom, kan inte sluta titta på bilderna, haha. Kommer att komma en film på detta med! Ni får hålla utkik efter det ikväll! :D

Intervallträning

Tog mig i kragen, bytte om till idrottskläder och begav mig ut mot backen. Backen ligger kanske 1 km bort så jag joggade dit bort. När jag kom dit gick jag upp för den långa backen och satte min vattenflaska på toppen och gick sedan ner igen. Ställde mig på min startlinje jag hade dragit och sedan sprang jag allt vad jag hade uppför backen. Tog lite vatten och gick ner igen. Gjorde detta x 3. Sen när jag kommit upp för tredje gången så gjore jag lite styrketräningar också.
 
10 x 3 vanliga sit ups
10 x 3 sneda sit ups
5 x 2 riktiga armböjningar
10 x 2 rygglyft
 
Promenerade i rask fart hem igen och stretchade de muskler jag hade använt när jag kom hem.
Nu är jag riktigt trött i kroppen men det känns så jäkla skönt!
Måste börja göra detta dagligen nu, måste få bättre kondition än den jag redan har för att kunna prestera BRA i innebandyn senare. Man blir lite mer motiverad nu när jag har ett mål att sträva efter! Det här kommer bli bra i slutändan, det vet jag.
 
 
NU ska jag ta tag i att rensa vår stora pool också. Ingen rast, ingen ro. Så det ska vara... ibland :)
 
 

Frukost

Godmorgon på er! ♥
 
Tog även en sovmorgon idag, det är så otroligt skönt att jobba kvällar! Då hinner man med mycket på dagarna så som att rida/sola/bada/blogga och massa annat. Idag jobbar jag bara mellan 16:00 - 20:00, jobbar likadant i morgon med. Sen jobbar jag dessvärre hela lördag...11:30 - 20:00. Fick hoppa in ett extra pass där, känns kul att de frågade mig faktiskt och jag behöver pengarna. Sparar ju till en intensivkurs till körkortet. Fick förresten halkbanan av mamma i födelsedagspresent! :D
 
Visste ni förresten att jag blivit lite utav ett frukostfreak? Jag fullkomligt äälskar frukost och kan stå och tillaga massor av mumsigt på morgonen. Dessutom är jag intresserad av kost just för att jag måste börja äta rätt för att jag ska orka med all min träning. Som många av er vet så tränar jag innebandy och i år har vårt lag fått erbjudandet att ta ett steg upp i div 2 vilket är en ganska hög serie och detta tackade vi ja till. Så nu jäklar är jag taggad för att komma i god form till hösten! Det jag främst behöver träna på är snabbheten för i innebandy går det jäkligt fort och man måste hinna tänka på en mikrosekund. Så jag ska snart ta på mig mina idrottsskor och jogga till en stor backe och köra lite intervaller. Hääärligt!
 
Dagens frukost:
Mackor (de enda vi hade hemma och jag vet att de är onyttiga, men såå goda!)
Skinka
ägg (det bästa som finns till frukost, mumma!)
Creme cheese (istället för smör)
Ekologiskt té
Jordgubbar m mjölk
 
Tycker ni om att äta frukost? Varför, varför inte? :)
 
 

Ni vet väl?

Att jag svarar väldigt ofta på era kommentarer i kommentarsfältet?
Nya blogg.se hade visst lite fördelar trots allt ;)
 

Nu har ni chansen, FRÅGESTUND MED AMANDHA!!

Amandha är som en syster för mig och har varit det sen år 2006. Vi träffades på en innebandyträning när vi var 10 år gamla och jag fick inte ett bra intryck av henne kommer jag ihåg, vet dock inte varför. Min mamma kände hennes mamma och när Amandhas mamma & pappa skulle åka bort stora delar av sommaren 2006 så erbjöd mamma att hon kunde få bo hos oss. Jag var som sagt inte jättelycklig för detta besked men snäll som jag är så lät jag ändå henne få bo hos oss. Det räckte med EN dag, vi klickade så jäkla bra rent ut sagt. Sen dess har vi alltid hängt ihop.
 
Amandha är den personen jag oftast vänder mig till när det är jobbigt eller när det är något jag vill tala om. Hon finns alltid där för mig och jag för henne. För mig är hon mer som en syster än en vän för mig. Hon är alltid den som följer med mig på tävlingar, hjälper mig så gott det går med allt. Amandha är ingen människa som heller blir avundsjuk, hon är alltid så himla ödmjuk och framförallt ÄRLIG. Vi kan på riktigt dampa sönder och skratta tills vi inte har någon röst kvar av absolut ingenting. Vi skulle kunna sitta tysta i ett rum med inga möbler och ändå ha så jäkla kul åt/med varandra.
 
Har frågat Amandha om hon vill ställa upp på en frågestund här på bloggen och det tackade hon ja till! Så nu har ni chansen att i detta inlägg fråga saker om MIG som min underbara vän kommer svara så utförligt och ärligt på som det bara går. Det här är kul för alla tre parter, det är kul för amandha att svara på era frågor och för mig och er att läsa! Det här kan bli spännande ;)
 
Så BOMBA in med frågor nu då, ta chansen att lära känna mig lite mer! :D
 

Godmorgon Måndag!

Idag passade jag på att ta mig en lång och härlig sovmorgon till halv 11 då jag blev väckt. Behövdes verkligen känner jag då jag nu känner mig utvilad efter helgen, härligt. Den här veckan jobbar jag 4 dagar tror jag varav 3 kvällar, skönt! Idag börjar jag vid 16:00 och slutar 21:30, älskar de passen när man är ledig på dagen. Ännu bättre blir det när det är sooool ute.
 
Idag vilar min prins tillsammans med Minola och Milton. De går i en stooor gräshage helt för sig själva, paradiset på jorden, ungefär. Padde var så glad igår när han kom hem att han sprang runt och gnäggade frenetiskt efter de två. Underbart att se! Borta bra men hemma bäst, I think.
 
Vi hörs senare idag! Måste även säga att jag blir jätteglad över den responsen jag fick igår på mitt åsiktsinlägg. Några vuxna skrev och tyckte jag hade ett bra tänk. Jättekul!!
 

BAAAADA!!!

Det bästa Paddington vet är vatten och att bada, utan tvekan. Så fort vi kom fram till badstället så började han trippa och hoppa på stället. Galopperade ner i vattnet och började genast att stänka på mig. Blir varm i hela kroppen av att se han såhär glad och lycklig! Lätt att vi ska bada flera gånger i sommar! <3
 

Bilden ovanför ska jag lätt förstora upp och sätta som en planch på väggen i mitt rum. Älskar den något enormt mycket!
 
 

Att ha kul eller att vara bäst?

Som ni har fått läsa ett flertal gånger här under helgen, "utesluten i alla klasser men glad ändå" - det är någonting jag kommit underfund med nu och jag ska berätta hur mina tankebanor går och hoppas att någon av er där ute får sig en tankeställare.
 
Jag är en tävlingsmänniska enda ut i fingerspetsarna, det råder det inga tvivel om. Går det dåligt på en innebandymatch blir jag skittjurig och går inte att prata med på ett x antal minuter/timmar. Det känns som att jag sviker mig själv när jag gör dåligt ifrån mig för det är någonting jag vill men inte kan. Har så länge jag kan minnas hatat att förlora, att vara den som är sämst på någonting. Kunde börja gråta tidigare om någon vann över mig i något spel och spelade tills jag vann. För så har det alltid varit, mina instinkter säger åt mig att förlora är hemskt, det är fel att hamna i underläge. När jag var några år yngre vägrade jag inse att jag var sämre än alla andra fast att jag många gånger var det. Ville inte ens tala om att jag blivit utesluten för någon för då trodde jag att andra skulle skratta åt mig och tänka att jag är sämre än alla andra. Någonting jag ändå är stolt över mig själv är att jag ändå har försökt.
 
I helgen överträffade jag mig själv. När jag lämnade banan med ett resultat som hette utesluten så började hjärnan blixtra och dundra. Det flög signaler till mig hela tiden med olika budskap, verkligen ett brainstorm-moment. Den första signalen som skickades löd "Så jävla dålig du är Elin", precis som vanligt. Skrittade bort en bit för att dölja mina tårar. Grät ut och efter fem minuter började jag skratta istället, skrattade åt mig själv samtidigt som en signal från hjärnan löd "Haha vafan lipar jag för, vad töntig jag är". Torkade mina tårar och klappade om min ponny. Varför ska jag vara bäst på pappret för? Ett papper kan man bränna upp men en känsla sitter alltid kvar.
 
Men shit undrar ni nu då, varför är du inte missnöjd? Elin ni stannade ut er i VARENDA klass i helgen!!
Jag vet att vi var sämst hela meetinget, vi förlorade varenda dag och ingenting fungerade. Men vet ni vad? Jag vill inte bli nya Rolf-Göran Bengtsson som tävlar land och rike runt i världen så varför ska jag bry mig om mina resultat? Jag har inte de möjligheterna att rida på elitnivå och strävar därefter inte att göra det. Klart att det är riktigt kul när man lyckas och tar hem den där efterlängtade placeringen men om man bara rider för resultat glömmer man lätt bort hur KUL att tävla! Man fokuserar bara efter den där rosetten som ryttare men i slutändan är det inte alltid så jäkla kul att bara göra det. Jag är så avtrubbad av dåliga resultat att jag väljer att skita i det nu.
 
Glädjen bör inte komma ifrån segertäcket, ifrån den där gulblåa rosetten eller det där fina hederspriset. Enlig mig ska det vara KUL att tävla och glädjen ska komma ifrån hästen. Det här har Paddington lärt mig, jag älskar honom något OTROLIGT mycket och skulle aldrig i hela mitt liv lämna bort honom för någon "bättre". Då spelar inga resultat i världen någon som helst roll, för i mina ögon lyser han ändå klarast och en rosett skulle aldrig någonsin kunna få honom att se bättre ut. Glädjen att bara sitta på hans rygg slår vilka resultat som helst.
Jag älskar min häst för den han är, inte för det han presterar.
 
Någonting jag lärde mig själv i helgen och som jag alltid ska ha med mig i bakhuvudet är att skita i det förflutna, strunta i att tjura ihop för det har redan hänt och som ni alla vet så går tiden framåt. Det gäller att vända blicken framåt istället, se ljuset i den mörka tunneln. Ladda batterierna och så kör man på igen i det vi kallar framtiden. Den mentala biten ÄR verkligen viktig och det gäller att tänka rätt. Att sura över en tävling hjälper dig inte att bli en bättre ryttare, det är något som istället stjälper dig. Så sluta klandra dig eller din häst för saker som redan har hänt. Att tävla ska vara KUL oavsett vilken siffra som står på pappret!
 
Eftersom det här var sista gången jag tävlade på Börjes Cup kanske många undrar om det inte känns surt att avsluta med dessa resultat. Nej, inte det minsta svarar jag då. Jag har ändå varit där och FÖRSÖKT. Det är det absolut viktigaste. Åkte dit med ett leende på läpparna, åker hem likadant. Det har varit bland den bästa helgen i mitt liv.
 
 
Cause even when I'm looking back into your eyes
I can't say I'm sorry
When I think about the best days of my life
I can't say I'm sorry
Cause I can never tell myself I didn't try
I can't say I'm sorry now
I won't turn around
I can't say I'm sorry



Mobilbloggar

Sitter nu i bilen på väg hem från tingsryd med värdelösa resultat i bagaget och ett leende på läpparna. En helg värd att minnas! :) skriver senare när vi kommit hem. K

RSS 2.0