Elin Ljunggren - Tävlingsryttare & innebandyspelare

När jag köpte Padde stod världen stilla för ett tag. Första gången jag mötte hans okända blick var hjärtat det enda som rörde sig. Hur det än skulle gå uppe på hans rygg så visste jag att det var han jag skulle ha. Där stod ponnyn som hade DET utan att vara DET. Den här ponnyn skulle jag inte byta ut mot vilken SM ponny eller pengar som helst, för han är värd mer än så - i mina ögon.

 

Då hade vi lite mer än två år på oss att nå upp till det som alla andra gjorde. Nu när det knappt är ett halvt år kvar börjar jag sakta förstå att om ett halvår, finns inte Elin & Paddington längre på tävlingsplatsen mer. Vi kommer aldrig vara ett team mer, det tar slut där. Innan såg jag inte slutet men nu börjar det närma sig mer och mer. Det är någonting som verkligen skrämmer mig, om ett halvår finns inte vi kvar mer... 
Ingen kan någonsin förstå hur ont det gör i mig att skriva det här, verkligen hjärtskärande men ibland måste man komma ut ur bubblan och inse sanningen, det är ju såhär det är och kommer vara...

 

Jag har inte velat prata om det här innan för Paddington är det bästa jag har, min trygghet finner jag i honom och jag älskar honom över allt annat. Nu i denna stund, sitter jag och försöker trycka in tårarna i ögonen igen men det går inte. Jag kan bara inte förstå att det snart är slut, sakta suddas vi ut - för alltid. 

 

Anledningen att jag inte orkat prata om det här innan är för att jag inte vet om jag kommer orka gå vidare efter det här. Jag kan inte gå vidare - inte utan Paddington. Alla pratar om storhäst men allt min ögon ser är Paddington. Så känns det just nu och jag vet varken ut eller in. Det enda jag vet och som glädjer mig är att Paddington kommer att vara kvar här i minst 5 år till eftersom min syster tar över honom. Men att lämna honom och gå vidare känns bara inte bra, inte just nu. En del av mig tycker att det skulle vara ett svek emot Padde medan min andra halva försöker intala mig om att Padde vill att jag ska kämpa vidare utan honom. Han är för speciell för att jag ska våga släppa taget och lämna över honom till en annan även att det handlar om min syster.

 

 

Trodde aldrig tidigare att en häst kunde betyda så STÖRT mycket så som Paddington betyder för mig. Det låter så otroligt vanligt att bara säga att jag älskar honom eftersom alla säger det om sina egna hästar men jag älskar verkligen den här ponnyn och den kärleken är ändlös, finns inget slut på den här kärleken. Vår kärlek kommer alltid kunna beskrivas som vinden, man kan inte se den men man kan känna den vart man än går.

 

Åh älskade Paddington, det finns inga ord för hur tacksam jag är eller hur glad jag är som fått äga dig i mer än två år. Två år av lycka, svett, tårar och en otrolig glädje. Än är det inte slut och den sista tiden som är kvar ska jag verkligen njuta av - njuta av att bara vara din och du min.

 

Två individer, två hjärtan, ett team ♥