I valet och kvalet...

Jag vet inte vad det är med mig.. känner mig otroligt skidsofren. Ena stunden vill jag aldrig mer logga in här igen och andra stunden skulle jag aldrig klara av att aldrig mer logga in här. Det känns konstigt och jag vet inte vad jag vill. Det känns som om bloggen inte tillför mig någonting för tillfället och det känns lite som bortslösad tid faktiskt. Jag vill ju det här egentligen, det är detta jag går och tänker på hela tiden men när jag väl ska logga in och börja skriva då blir det inte kul längre och det känns som om jag inte har något att tillföra till er fast jag egentligen har det. Jag är driven, skulle kunna ägna all min tid till att blogga då det är så sinnes kul men drivkraften finns inte hos mig just nu och jag börjar få panik över det.
 
Jag vill vara en del av det här, jag vill skriva inlägg och jag vill inte lämna allt här. Men när inte ni bryr er om det jag gör, då känns det som bortslösad tid. Förstå mig rätt..
 
Ska ta mig en funderare om det verkligen är värt det, vad tycker ni?
 

Vi får se när/om vi hörs igen. Tills dess så får ni ha det bäst.
/Elin
 

Att sätta mål i idrottsvärlden

"Ett mål är en mental föreställning om vad man konkret vill uppnå inom en given tidsram"
 
Varför sätter man upp mål inom idrottsvärlden och vad innebär det?

• Man ökar motivationen
• Prestationen blir bättre
• Ökar fokuseringen
• Förbättrar träningskvalitén

Det många tror när de hör ordet "mål" är någonting stort som man måste klara av - vilket är en fel synvinkel på det. Ett mål behöver inte alltid vara att hoppa SM, hoppa 2 meter i höjdhopp eller göra 60 mål på en innebandysäsong.
Ett mål kan vara att göra en bra match utan att göra mål, att hoppa SM kvalen men inte komma hela vägen eller att komma över sitt personligt bästa rekord i någonting. Ordet mål är så otroligt brett och man kan dela upp ordet i flera olika delar för att få ihop pusslet.
 
Någonting man måste inse när man sätter upp mål är att det alltid kommer vara någon som är bättre än dig - hur bra du än blir. Därför kan man utesluta att enbart sätta upp såkallade resultatmål för det kommer bara knäcka dig. Delmål kommer att behövas och i ett delmål finns ett såkallat prestationsmål vilket betyder att du enbart bryr dig om hur du presterar, ingen jämförelse med någon annan. Om du enbart fokuserar på resultaten så kommer du bli sifferblind och du kommer sluta bry dig om din egen utveckling. Att hela tiden hålla på och jämföra sig själv med alla andra så kommer man inte att bli bättre. Resultaten är inte alltid rättvisa, vilket jag sagt till er tidigare. Du kan göra din livs bästa runda som ryttare men ändå vägra ut dig, vad är resultatet värt då? Ni har sett mig många gånger vara utesluten med Padde och ibland har flera av er reagerat på hur glad jag ändå är. Det är för att jag skiter i hur resultatet ser ut, om känslan är på topp. Det borde fler göra.
 
Mitt mål är tydligt med innebandyn, jag vill prestera och inför en träning sätter jag alltid upp prestationsmål, vilket är kortsiktiga mål då. Det kan vara allt ifrån att jag vill kunna slå en bra passning, få spelet att fungera eller att skjuta mer. Det är mål jag till hundra procent vet att jag kommer att klara av, det är mitt trygghetsmål. Sen har jag satt upp ett mål som är lite svårare att klara av men jag vet att jag kommer att göra det. Det är att göra ett visst antal poäng i division 2, det är mitt realistiska mål. Sen har jag inte i nuläget något större mål med innebandyn, jag väljer att sätta upp mål som inte är för orealistiska då jag som person sätter för stor press på mig själv då.
 
Innan ni själva sätter upp ett mål så utgå ifrån er egna förmåga. Sätt inte bara upp ett mål att ni vill till SM utan ni måste bryta ner målet i olika delar för att få den mentala biten att fungera. Tänk er istället stora delmål för att komma dit och tänk på att - ingenting är omöjligt! Sätt inte upp för stora/svåra mål och inte heller för lätta mål för då kommer ni ingenstans. Sätt upp ett mål inför varje ridpass/träning, tänk på vad ni vill uppnå med träningen och vad ni vill få ut av den. Känn av er själva, hur mycket press klarar ni av att ha på era axlar? Känn efter och sätt istället flera små delmål om ni inte klarar av att känna er pressade. Det mål ni satt upp ska inte knäcka er, det ska glädja er. Tänk inte på allt för mycket resultat utan kör på känslan och jämför er aldrig med någon annan. Om du känner att du gjort en bra prestation - då är ditt mål avklarat, sen vad alla andra tycker eller kan, det ska du inte bry dig om. Kör ditt eget race och tro alltid på det du gör i alla lägen.
 
Idrottsprestationer består av 40 % fysiskt och 60 % psykiskt skulle jag säga. Om du inte tror på det du gör så kommer du inte komma längre än vad din fysiska del räcker. Dessa två tillstånd hänger ihop och man kan inte prestera om man inte har bägge delarna. Tänk att du kommer klara av det, inte att du kanske gör det - bara ge dig fan på det så lovar jag att du kommer klara det. Kom du inte till SM som är ditt slutmål? Då har du i allafall kommit en bra bit på vägen vilket du aldrig hade gjort om du inte hade siktat mot det.
 
Genom att sikta mot det omöjliga, når vi toppen av det möjliga.
 
 
Ni kan bli precis vad ni vill - när ni vill.
 


Blir inga mer blogginlägg :(

... inte för idag iaf. Glömde min laddare i skolan och datorn dör snart, weeyyyho bra jobbat osv..
Vi hörs i morgon och då med film från hoppträningen ikväll - om ni har tur ;)
 

Kommer ett peppinlägg

... Som handlar om idrottspsykologi, varför man sätter upp mål och vad konsekvenserna av det blir!
Varför jag tar upp det är för att jag tycker det är viktigt, något jag brinner för. Den psykiska biten är det många som glömmer bort inom all idrott. Det är viktigare än vad man tror. Mer om det, senare!
 
 

På egna ben

Hittat en gammal låt som tilltalar mig något oerhört mycket, texten sitter fastklistrad i huvudet på mig och jag hittade den väldigt lämpligt till den situation jag befinner mig i just nu. Den spelas varje timme på dygnet i mina öron och den blir bara bättre och bättre för varje gång jag lyssnar på den. Power & styrka - precis det jag behöver just nu. Thumbs up!!

"Jag stog med hjärtat i min hand, men du bara gick förbi
Om du vill kapa alla band så ska jag ge dig frid
Jag ska säga att jag förstår, inte ställa några krav
Och öppna dörren när du går så du kan ge dig av
Jag vet att jag står

På egna ben på egen hand
Och du ska få se att jag kan ro i land
Jag har gått din väg steg för steg
Men du ska få se att nu går jag min väg

Jag tänker inte skriva brev inte ringa på din dörr
Det blev ju ändå som det blev ingenting är som förr
Och om jag ringer dig nån dag
Tror jag nog att du förstår
Då är det bara för att jag vill höra hur du mår
Jag vet att jag står

På egna ben på egen hand
Och du ska få se att jag kan ro i land
Jag har gått din väg steg för steg
Men du ska få se att nu går jag min väg

Jag hittar nog hem tillslut
Och finner säkert vägar ut
En liten bit av mig finns nog kvar hos dig
Jag är nog mera stark än svag
Nu går jag mot en morgondag
Det kommer att gå bra
Jag ska leva livet"
 

Vinnare


Onsdag 28/11-12

Är det redan den 28:e? Snart December ju, mysigt!
 
Godmorgon förresten!
Igår tränade jag som sagt var, vilket jag verkligen behövde för det gick så himla bra, mina skott som gömt sig under hela säsongen börjar nu komma tillbaka, känns grymt skönt. Gick till bussen med ett leende och bevarade det hela kvällen. Tack till alla som skrev igår, det värmer mycket. Igår var det lite jobbigt av ingen anledning egentligen och minsta lilla fick mig till tårar, men igår var igår, idag är idag och idag mår jag väldigt bra :D
 
Idag är det inte mycket på agendan ska jag tala om, ridning på Paddis och kanske lite på Detroit sen in och MYS med la familia framför finalen av bonde söker fru med tända ljus och en varm kopp té. Dagarna blir vad man gör de till och på sätt och vis älskar jag mörkret då man har en anledning att mysa med tända ljus när man kommer in från stallet. Det är väl som man säger, alla årstider har sin egen charm!
 
Snart börjar ju även julkalendern och för första gången sen jag var liten är det en BRA en!
 
Nu ska jag börja min samhällslektion så vi hörs senare darlings, hoppas ni får en bra onsdag! :)
 

(↑) dagens tänkvärda citat

Det ÄR inte min dag idag

Sitter på bussen, det första jag gjorde när jag klev på var att ramla över min innebandyklubba rakt över en person, sa förlpt och satte mig. Ska ta fram min dricka jag köpt och dricka, bussen stoppar hastigt så jag missade munnen med flaskan vilket resulterade i en blöt tröja. Sen var det lugnt ett tag men så tappar jag flaskan nedanför sätet vilket gjorde att jag fick böja mig framåt för att plocka upp den.. Då åkte telefonen i backen så hörlurarna trasslade in sig i något under sätet.

Nu är stora frågan om jag kommer hem
oskadd efter den här träningen?!


En del av mig själv



Jag är en jävel på att låta andra tro att jag har det så bra hela tiden, lätt att svälja besvikelsen/tårarna inför andra. På utsidan ser jag bekymmerslös ut, jag vill försöka hålla det där eftersom det är sån jag vill framstå som. Men jag är inte alltid glad, inte alltid den som jag ser ut att vara. Om jag är sur/vresig någon dag så reagerar alla direkt, för det är ju inte sån jag brukar vara. Innan har jag bara velat vara alla till hands och struntat i hur jag själv mår. Jag har hatat mig över allt annat, tryckt ner mig själv och försökt förträngt den jag är. Därför har jag alltid sett till att andra haft det bra. Om min syster skulle må dåligt och behöva prata med mig så skulle hon få göra det, hur dåligt jag själv än mådde. Om en vän skulle ringa mitt i natten och behöva prata med mig så skulle jag svarat och låtit personen prata, trots att jag kanske hade behövt sova för att orka med mitt liv dagen efter. Mitt liv var det ja, det har alltid hamnat på sniskan.
 
På senare tid har jag faktiskt blivit bättre på att säga ifrån när jag inte tycker någonting är bra. Jag vågar ta ton och vågar stå för mina åsikter istället för att åka med på en annans åsikt som jag gjort tidigare. Nickat och sagt "jag håller med". När jag väl säger ifrån att jag inte alls håller med, så blir de andra chockade. När någon frågar mig om hur jag mår blir svaret alltid "jag mår bra" eller "jo det är väl okej", varför skriver jag inte att detäråthelvetevillbaragrävanermigochförsvinna istället när jag känner såhär? För det är ibland ofta så jag känner fast jag döljer detta för jag tycker det är pinsamt att säga att jag inte mår bra. Jag är rädd för att må dåligt, då jag en gång slått dit något så in i guden och jag vet hur ont det gör, rädd för att andra ska se mig som en människa med problem. Rädd för att ingen orkar finnas där för mig, när jag har det tungt. Rädd för att alla ska försvinna ifrån mig, om jag sa hur jag hade det.
 
Jag har blivit sårad så många gånger att jag börjat tappa tilliten till folk. Människor som snackar bakom ryggen och som säger saker vidare fast de lovat att hålla det. Därför går jag in i mig själv, blir stark utåt, håller igen tårarna och gråter floder på insidan. Idag är en sån dag där jag tänker på allt och alla, saker som hänt och minnen som dyker upp.
 
Det jag vill säga är att jag tycker det är viktigt att visa båda sidorna i en blogg. Ingen har det perfekta livet, trots att det kanske verkar så. Tro inte på allt du ser eller hör. Var ärlig och säg hur du mår till någon som bryr sig om dig och vill dig väl. Man måste få leva ut sina känslor både de bra och de dåliga, det är viktigare än vad du tror.
 



 
Nobody said it would be easy, only that it´s going to be worth it.
 
 

"God"morgon

Helt förskräckligt trött idag, kan knappt stå, jäkla väder, arg idag, deppig idag men ingen aning om varför. Varför skrev jag det där? Jag kunde lika gärna bara dra något klyshigt över det hela med en annan mening, tex:
Hej sunshines! Tisdag idag, härligt va? Idag gör vi det bästa av dagen, puss och kram. Men nej, det är inte jag, inte idag i allafall. Trött, sur, lättirriterad, ledsen, tankar, känslor - mitt humör idag. Känner mig lite skidsofren idag, ena stunden glad, andra stunden ledsen. Har inte hittat balansen än idag känner jag, vill bara hem, lägga mig under täcket och sova bort dagen istället för sånt här gör mig galen. Värt att ta en hammare och donka till skallen lite kanske?
 
Saknar alldeles för många vänner, inte konstigt när de bästa bor alldeles för långt bort. Min bästa vän bor liksom längst ner i hela detta avlånga jäkla land. Lyckas alltid hitta bra vänner men på tok för långt bort, det tär på en i slutändan. Distansvänskap är not så roligt all the time men så värt det när man väl träffas. Dags för en tripp ner till Ystad snart känner jag, skulle verkligen behöva det. Bryta mönstret i vardagen och åka ner till den som betyder lite sådär extra mycket. Drömmer mig iväg lite här men det är bara det lilla här i världen som har stor betydelse. Den kan ni fundera på ett tag!


Åker i allafall till Oskarshamn efter skolan för att träna innebandy. Terapi för själen kallas det med ett lite finare ord. Sen hem, pussa på Paddington och hitta på något med mina systrar. Sen är det nattinatti, släcka lampan och träffa farbror blund.
 
 

Ingen har väl missat vilken dag det är?

.. om någon nu skulle lyckats förtränga det så kan jag tala om att det är måndag morgon, vilket betyder att alla tonåringar som studerar ligger kvar i sängen lite extra länge och ha lite ångest för man vill ha sovmorgon men inser att man inte kommer få det på ungefär 5 dagar, too bad. Men idag är jag inte en av dem! eller jo... förvisso så låg jag ju kvar i sängen väääldigt länge men det var ju så oerhört skönt, bara för att man kan ;)
 
Idag slutar jag nämligen vid...bambambambambambaaam 11:10, två lektioner ska jag väl orka ta mig igenom? *blinkblink*. Ska be mamma hämta mig sen, hem och sova/ta det lugnt en stund och sen rida när det fortfarande är ljust ute, sen är hela kvällen fri. Mina älskade syskon har kommit hem nu till oss (de bor hos pappa annars) och de ska stanna nu i minst 1 vecka, så mysigt!
 
Igår var jag då på dop, sen mys på kvällen med mina syskon framför solsidan och Beck. Ni kommer få bilder så fort jag lagt in dem! & på tal om bilder, så är ju min lillasyster hemma med sin systemkamera vilket innebär att ni kommer få massor av nya bilder på hästarna, det är verkligen behövligt! Är det nu något speciellt ni vill att jag ska ta kort på, nu när jag har en bra kamera?! Kommentera det i såfall så löser jag det! :)
 
Hoppas bara vi får någon dag med lite fotoväder i allafall! Men sån tur ska jag väl inte ha? ;)
 
Ha en bra måndag nu allesammans!

Världens bästa Minola, ÅH vad jag saknar de tiderna. Den ponnyn skulle lätt höra hemma på en SM bana OM hon bara hade vågat, tro mig, den ponnyn kunde hoppa HUS!
 
 

Är på dop


Förlust

.. Med 4-3, surt! Nya tag i morgon! Nu bussresa hem 2 timmar, wohoo


Jag som trodde vi var framme..


Dagens citat


Minolapluttan <3

 
Svar: Hej! När jag köpte Minola så sa ägarna att hon hade en jättefin stamtavla och jag var så nyfiken att jag var tvungen att kolla upp det med en gång såklart. Så jag har tittat på den både en, två och tre gånger och jag kan bara hålla med dig, hon är slående lik några av de hästarna i hennes släkt! :)
 
Och som svar på den andra frågan... jag vet faktiskt inte om jag någonsin kan sitta upp på henne igen. Minola har blivit jättetunn i kroppen och jag gör mitt yttersta för att försöka få henne bra. Jag mår dåligt varje gång jag kikar på henne i boxen. Om jag ska erkänna en sak så stod jag och grät inne hos henne i förrgår med händerna runt hennes hals. Älskar verkligen den hästen något enormt, hon ligger mig så varmt om hjärtat och att se henne såhär är förfärligt jobbigt. Men hästen har ändå samma glada blick i ögonen och jag antar att hon är lite på bättringsvägen. Hon äter i allafall jättebra, som tur är! Vi får se hur mycket bättre hon blir, om hon blir helt återställd så kommer jag att börja rida henne om inte så får min lillasyster som är betydligt lättare än mig rida henne. Jag utsätter inte henne för någonting hon inte skulle klara av. Hon betyder något så otroligt mycket för mig och det har hon gjort under hela mitt tonårsliv. En ponny med mer hjärta än Minola, går inte att hitta någonstans. Som ett guldkorn i Sahara, världens snällaste. ♥
 
Snälla ta mig tillbaka...

www.slowmotionphoto.blogg.se

Bakom bloggen som jag skrev i headern finns det en otroligt söt liten tjej. Hon heter Elin (fint namn har hon med) och hon engagerar sig något ofantligt mycket i min blogg genom att bara kommentera snälla saker. Om jag går in och kikar på en annan blogg och klickar mig in för att se kommentarerna till dessa inlägg så finns det ALLTID en kommentar från Elin. Jag tycker det är så otroligt härligt att det finns såna här människor som lättar upp stämningen och som alltid får en glad. När jag skriver att det gått dåligt får jag alltid en kommentar i form av "det går bättre nästa gång" och när det går bra så får jag alltid en kommentar som innehåller ett "grattis" med någon glad gubbe efteråt ifrån henne. Det GÖR mycket när man får såna här kommentarer, det kan lätta upp en jobbig skoldag något enormt och ibland stärka den glädjen man känner. Det räcker med en enkel mening för att få en annan människa att le inombords.
 
Det finns alldeles för mycket människor som väljer att lägga ner negativ energi på att skriva elaka kommentarer och alltid leta fel i allt man gör. Elin är tvärtom och jag tycker hon ska ha creed för det hästjobb hon lägger ner på att få andra människor glada. Kände att det var dags att göra någonting för all den tid hon lägger ner på att kommentera här, så ville bara flika in att jag tycker hon är grym. Det är viktigt att ge beröm när man tycker någonting är bra, tänk på det. Om alla människor skulle tänka/göra likadant som Elin, så skulle det inte finnas något som heter internethat.
 
You go girl!
 

Fredag!

Godmorgon på er!

Tänkte börja med att skriva att, nej jag är inte död, har inte försvunnit, sitter på exakt samma plats som igår men den enda skillnaden från igår är att jag idag har tid att skriva här till er. Jag hade uppgifter jag var tvungen att göra igår efter träningen, tog tag i saken och gjorde färdigt dem och skickade in, liten lättnad. Innan har jag prioriterat bloggen först men nu måste jag lägga tid på skolan och eftersom jag inte helt ska gå in i väggen så måste jag plocka bort någonting vilket då blir bloggen. Men det hoppas jag att ni har överseende med!
 
En sak som jag tycker är konstigt är att när jag är iväg och ska mobilblogga så fungerar det fasen inte? Det bara laddar, laddar och laddar så jag blir galen till slut. Ska kolla upp det där för det är ju faktiskt praktiskt att mobilblogga också. På senare tiden har jag blivit otroligt lat med att faktiskt ta upp datorn måste jag medge, då jag har telefonen - ändring och skärpning.
 
Idag åker jag diiirekt efter skolan till matchen. Vi spelar i Karlskrona ikväll vid halv 8. Jag slutar vid 4 och då kommer mitt lag och plockar upp mig i Mönsterås. Om vi vinner den här matchen så ligger vi 3:a i serien, ett poäng bakom tvåan. Viktig match ikväll alltså! Kul!
 
Detta innebär att hästarna får en till vilodag men jag tror inte att det på något sätt skadar dem. Tror det är bra att bara vara ibland så det inte blir för mycket utav det goda. I morgon ska jag iaf rida båda två!
 
Fredag idag igen ja, fasiken vad tiden rinner iväg?! Eller det kanske bara är så för mig då jag har för mycket att göra varje dag? ;)
 
Hur som helst, har ett bra inlägg i huvudet nu iaf, får se om jag hinner skriva ner det senare. Något vi pratade om på idrottspsykologin igår, hur man ska tänka för att vinna. Blir ett peppinlägg med mycket "tips" från mig och det jag lärt mig. Om det skulle vara något ni skulle vilja läsa om kanske?

Student 2013

Beställt studentmössan nu och vilken adrenalinkick det gav mig!
Billig blev den inte men jag tänker inte känna mig ful på mitt livs största dag, sååå... here we go!
 
204 dagar kvar!
 

Onsdag

Kom hem från träningen igår, duschade, tog mig något att käka och sen gick jag och la mig. Somnade innan 10, såå skönt. Vaknade idag av att mamma spelade jullåtar på sin telefon i rummet bredvid och mina småsyskon sjöng på "I´m a barbie girl" i vardagsrummet. Härlig kombo, haha!
 
Nu har jag fixat i ordning mig lite snabbt, ska ju köra in till Kalmar och hem sen igen. Ska hålla utkik efter en sak i allafall och det är ett par vinterstövlar från hööks, måste ha ett par vinterridstövlar då mina mountain horse stövlar blir på tok för kalla och trånga nu i vinter. 
 
Annars så är det inte något jag ska ha, men det kanske följer med någonting hem ändå. Får se om det finns någonting som faller mig i smaken!
 
Vi hörs under dagen! :)
 
 

Mot träning!

Bästa morfar är så gullig och kör mig in till träningen så jag slipper att åka buss! Är trött och har träningsvärk, inte de bästa förutsättningarna precis men gör så gott jag kan ändå! :)

Vi hörs av mer när jag kommer hem!


Blodprover

Liza har stuckit mig lite, blodprover it is!


20/11-12

Godmorgon världen, universum, jorden och skåne!
Idag är jag fortfarande lika trött trots att jag kunde somna vid klockan halv 11 igår kväll. Vet inte vad problemet är riktigt, kan kanske vara att det är så oerhört mörkt ute på morgonen? Någon mer som har det så kanske eller är det bara jag?
 
Anyway tisdag idag och innebandyträning står på schemat, känns som om det var evigheter sen sist fast det var ju i fredags. Ska försöka gå lite tidigare så jag hinner med den tidiga bussen hem så jag eventuellt hinner skritta Paddington lite. Men får se hur det blir helt enkelt.
 
Annars ska båda hästarna ridas i morgon igen då jag är ledig.
 

En liten Milton får stå för morgonbilden. Så liten han var!

21:44

Hovslagaren kom tydligen idag, hade ingen aning om det så idag fick båda hästarna vila då de kan ömma lite sådär efter skoningar/verkningar. Hellre det säkra före det osäkra.

Nu är jag galet trött, ska snart krypa ner i min gosiga säng med två duntäcken och 4 kuddar. Goseligosgos. Jag behöver ju uppenbarligen sova då jag har varit mer döende än levande idag tråkigt nog. Vill vara pigg, känna mig fräsch liksom. Plugg i morgon och sen studiedag på onsdag! Dock kommer det bokstavligen bli vad det heter STUDIEdag och kanske en kalmar resa efter det. Övningskör ju!

Jag borde nog ha en knapp på mig själv som andra kan trycka på när jag pratar/skriver för mycket om onödiga saker. Trycker på den knappen nu och säger godnatt till er där ute som läser min blogg. ❤


Svar på kommentarer

 
Fråga 1: Tack så mycket! Jag kommer aldrig sälja Paddington eller låna ut honom under en längre tid men tanken med att Emma rider ibland är för att hon så småningom ska starta honom någon gång nästa år. Jag ska fortfarande tävla honom också. Vi har satt upp ett mål tillsammans men det är bara Emma, jag och mamma som vet - än så länge.
Emmas blogg heter -->www.emmahellgrenn.blogg.se
 
Fråga 2: Vänta lite nu....3 års test? Jag har väl aldrig nämt något om ett treårstest med Detroit? Sen det här med att jag skulle gå in och kika vad en 3 åring ska kunna, det kommer jag aldrig att göra. Kommer aldrig att jämföra honom med någon. Det finns hästar som utvecklas snabbt och en del lite långsammare så att sätta upp ett mål för Detroit som "alla andra ska kunna göra" känns inte aktuellt. Jag utgår bara ifrån Detroit, då han utvecklas något enormt för varje ridpass så sätter jag upp lite små mål för honom. Jag har ingen som helst plan för honom, han ska utvecklas hos mig i sin egna takt. Inga mål uppsatta eller att sträva mot, möjligen att komma ut på en liten pay and jump nästa år. Tro mig, jag kommer aldrig att pressa Detroit eller göra något som jag inte tror att han klarar av. Med hjälp av min hopptränare som är sjukt duktig på unghästar så har jag satt upp Detroits schema. Har även kontakt med min storasyster som äger honom och hon tycker att jag gör ett bra jobb med honom. "Han ska ju hålla hela livet" - det är ju precis det som jag håller på att bygga upp men jag förmodar att du grundade det argumentet på mitt inlägg där jag skrev att det kommer vara mycket bommar/studs/hinder nu ett tag framöver. Med att hoppa menar jag GIVETVIS inte att hoppa 1000 språng på 130 cm räcken varje dag, utan mer markarbete med bommar inblandat och kanske ta något litet skutt på max 60 cm. Mina hästar har aldrig någonsin varit skadade av överbelastning eller något som man kan koppla till ridning så tro mig, jag vet vad jag gör...
 

Utvecklingen går framåt


Bebistoi

Igår fick även Detroit testa på¨att hoppa lite på riktigt och måste ge hästen en stor eloge, han är så otroligt duktig. Jag vet att jag skriver det hela tiden, men jag kan inte säga annat än att han är helt otrolig. För att bara haft ryttare på ryggen ca 45 gånger så är han långt fram i utvecklingen men han har riktigt mycket kvar såklart. Den här månaden är det bommar/hinder/studs som gäller för honom varje ridpass. Rider korta men intensiva pass på honom. Ska rida honom varje dag nu i två veckor, sen får han vila i 3-4 veckor med bara skritt några enstaka gånger så han hinner smälta vad han lärt sig.
 
Igår som sagt då så skulle jag testa att hoppa honom lite. Inga tveksamheter alls, han sög mot hindret med öronen framåt och tyckte det var lajbans! Tog först ett räcke och sedan gick jag även på studsen. Haha asså första gången han skulle hoppa den så tog han tag i första hindret och hoppade sen TVÄRNITADE han till nästa, hoppade stillastående, TVÄRNITADE till sista men hoppade det stillastående sen, haha! Höll på att åka av men jag höll mig kvar. Unghästar är ju inte kända för att vara stabila direkt ;) Men sen fattade han snabbt vad han skulle göra så då hoppade han studsen som man ska göra. Duktiga Detroit
 

(↑) GALET FIN

Det är inte lätt att hinna med ;)
 
Här kommer den oerhört snygga bildserien ;)

Emma & Paddington - 18/11-12

I helgen slängde jag upp Emma på Paddington igen och ni har ju hört hennes historia om hur det gick, nu tänkte jag uttrycka mina tankar och min version av det hela.
 
Till att börja med så måste jag säga att Padde är svår, det vet ni nog redan men det går inte att bara sitta upp och tro att han ska gå som en klocka. Emma sköter detta på ett snyggt sätt, hon utgår ifrån Paddington och hans sätt att vara. Vi började med att få Padde lösgjord i båda sidorna, sen travade vi över cavalettis åt båda hållen upprepade gånger. Efter det hade jag satt upp ett räcke på ena långsidan och en studs på andra. Hon fick hoppa räcket först och det gick bra de första gångerna, sen blev Padde stark och stack iväg med Emma. Han tog bettet för henne och sa bara "tack och hej" till Emma. Då hänvisade jag henne till att börja hoppa studsen för den hade jag gjort kortare än vanligt, medvetet gjort för att Padde ska kunna kontrollera sig själv och få sig själv att stanna upp istället för att rusa. Detta lyckades bra. Jag höjde uthoppet några gånger för att få Padde lite mer elastisk i sprången. Dock stack han efter studsen och Emma som är så snäll sa inte ifrån utan han bara sprang varv efter varv. Till sist ställde jag mig på spåret så han var tvungen att stanna. Sa till Emma att vara med PÅ och säga till honom när han gör så för så får han ABSOLUT inte göra.
 
Så var lite hård mot Emma och bad henne att göra halt efter studsen, detta fick hon göra tills hon lyckades vilket hon gjorde efter några gånger. Sen vände vi håll på studsen vilket också gick jättebra. I slutet skulle jag testa att höja till 1,15m i uthoppet för att Padde hoppade så bra men då kom Emma inte riktigt ner i sadeln och flög av. Bad henne att testa igen men då stannade han av ren dumhet. Så jag satte mig upp och tog serien, bestämt och då hoppade han. Men jag vet ju hur han fungerar, inte så lätt för Emma i den situationen när han dummar sig så som han gjorde. Men det är bra att hon får testa på den delen av honom med.
 
Jag är nöjd med deras insats, helt klart. Padde hoppade såå fint med Emma och det syns på honom att han trivs med henne i sadeln. Han har accepterat henne helt och hållet och hon har gjort detsamma med honom. Han är jävligt nu på vintern men hon jobbade på bra och gjorde det bästa hon kunde. Det bästa med Emma är att hon inte stressar upp sig hur fort det än går, hon försöker hitta lösningar och hon lyssnar och tar till sig min kritik. Det tycker jag är viktigt att man kan göra. Så, hands up för Emma!
 
 
 

Helgen som satte spår i mitt hjärta

Fredags: Nervös hela dagen. Åkte hem efter skolan, packade och tog sedan bussen in mot Oskarshamn. Skickade ett sms till mamma där jag skrev att "vi ska vara nöjda om vi inte blir utspelade". Vi mötte ju de obesegrade serieledarna från Husqvarna liksom. Vi är nykomlingar i division 2 och har 0 erfarenhet av detta så vi hade inga större krav på oss inför den här matchen, vi är här för att utvecklas. Matchen svängde lite hit och dit, vi var tvungna att spela defensivt vilket vi lyckades med till punkt och pricka. I sista perioden var det vi som tog ledningen, ställningen var då 5-3 till oss. Men gästerna gjorde ett sista ryck och satte 5-4. Spänningen var olidlig. Jag vågade knappt titta, det var alldeles för lång tid kvar (4 min ca). De bombade med skott och tog ut deras målvakt. De slog en felpassning och bollen gick till vår poängkung Josefine som satte sista bollen 6-4 till oss när det var 40 sekunder kvar av matchen. KÄNSLAN som uppstod efteråt, tårar föll och kramar delades ut till alla. Publiken gastade och ja, allt var bara så SJUKT. En bättre start på helgen kunde vi inte få!
De som på pappret var omöjligt att göra, det lyckades vi med.
 
Pappa filmade förresten vårt intro. Ryser i hela kroppen när jag ser detta, adrenalinkick!
 
 
Lördags: Gick upp tidigt, städade rummet och pillade lite med disk och sånt. Sen kom fina Emma och knackade på. Gick nästan direkt ut till stallet för att vi skulle hinna rida innan det blev mörkt. Red ut, runt Bätteropp och lite. Emma på Padde och jag på Detroit. Jag red barbacka på Detroit runt hela rundan, han är duktig lillhästen. Anledningen var att jag har samma sadel på Padde och Detroit. Sen gick vi in och gjorde historiens godaste hemmagjorda pizza, skojar inte. Så sjukt gott. Hade bacon, strimlad skinka, pizzaost, mycket lök, ananasbitar, vitlöksost, vitlökskrydda, tomatsås - mumma! Efter vi slukat i oss pizzan så gjorde vi kladdkakebakelser med marshmallows i, det var inte heller äckligt. Sen hade jag bunkrat upp med popcorn, chilinötter, godisnappar och cola. Såklart med massvis med tända ljus till och världens roligaste film. Känner att... vad kunde gjort den här lördagen bättre känner jag?
 
Söndags: Skrev jag ju typ om nyss men lite kortfattat. Vi vaknade, gjorde mysfrulle och gick ut till hästarna. Hoppade lite idag med båda hästarna, woppa. Kommer ett inlägg om de båda. Sen åkte Emma hem :( . Övningskörde på kvällen och sen chillade i soffan.
 
Den här helgen kommer jag minnas länge och något Emma och jag måste göra om. Trivs med den där urgulliga tjejen. Brukar inte klicka med någon så fort men det känner jag att vi verkligen gjort. En av de bästa, helt klart. Bästa bästa Emma ♥ Tack för helgen gumman!
 
 

Måndagmorgon - skjut mig

Kan inte beskriva hur trött jag är idag, något så fruktansvärt trött men antar att jag inte är ensam om det. Tillhör väl en måndagmorgon efter en sjukt bra helg, för det har jag däremot haft! Det är väl bara att traggla sig igenom dagen och se glad ut. Får sovmorgon på onsdag då det är studiedag, wihu.
 
Hände mycket saker igår, därför jag uppdaterar er om allt nu istället för igår men hoppas det inte gör så mycket. Igår sov jag och Emma ganska länge. Gjorde mysfrukost med nyttiga scones och varm oboy med grädde på toppen. Sen gick vi ut och red båda hästarna. Sen åkte Emma hem (miss her) och därefter åkte jag hem, bytte om och sen kom mammas kompis som jag ska övningsköra med. Körde runt runt runt i Mönsterås, övade start från vägkant, titta i speglar, ecodriving, starta i backe, tanka själv, hur man förbereder sig inför korsningar. Det gick skitbra och det känns som om jag är en god bit på vägen mot körkortet!
 
Efter detta slängde jag mig i soffan, tittade på solsidan och lite utav Beck filmen. Vågar faktiskt inte titta på beck själv, erkänner det. När mamma gick och la sig så slog jag över till "vem kan slå Filip och Fredrik" hehe. Men det är också sjukt kul. Älskar söndagar när allt är färdigt och man bara kan koppla av, slänga sig i soffan och bara vara. Det är någonting jag uppskattar faktiskt. Jag lever ett fullspäckat liv där många inte förstår sig på hur jag hinner med allt som jag faktiskt gör, då är det skönt att få en kväll till att göra i princip ingenting.
 
Berättar mer om helgen i ett eget inlägg, den har som sagt varit helt grym!



Emma Hellgren här

Måste börja med att säga att jag har haft en fett bra helg men världens bästa tjej som driver denna bloggen!
 
 
Men tänkte berätta om dagens ridpass på bästapaddis. 
Framridningen var jag faktiskt förvånad för det känns som att padde var hur fin som helst. Han sökte sig neråt hela tiden och var det lät som på elin så jobbade han med bakbenen också. Lugn var han också. Amazing ;) Hade travbommar vi red på också, finhäst. Började hoppa räcke och då började jag känna igen padde från sist. Han vaknade och det blev svårare och svårare att få tillbaks honom ju mer vi hoppade. Hoppade studs, och elin höjde upp det sista hindret ut ur studsen, det låg på 1m o det var inga problem han hoppade mega fint. Elin höjde upp till 1.10? tro jag. Jag lyckades inte komma ner i sadlen riktigt och hålla så det blev nit. Men det var verkligen mitt fel. Elin hoppade upp och tog 3 språng. Jag är iallafall riktigt nöjd även att det går fort och jag inte få stopp på honom direkt. Det är ingen lätt ponny!
 
& påtal om svårponny. Padde är inte en ponny man sitter upp på och tror att han ska vara som andra hästar. Det går inte att rida honom som man rider sin "egna" även om det blir jätte bra på den ponnyn. Det krävs lite mer än så. Det är en ponny med JÄ*LIGT mycket power i, Han rent utsagt sticker mot hindrerna och ju med man försöker ta tillbaks honom mot hindrerna ju med springer han. INGEN, INGEN inte ens Rolfgöran skulle kunna sitta upp på padde och få honom lugn. Det krävs mycket träning och samarbete. När man börjat hoppa går det inte längre att skritta och att gå ner från galopp till trav efter hinder är inte lätt. 
 
"Du säger bara att han är så speciell för att du ska verka duktig"
Asså på riktigt? den idioten som skrev den kommentaren tycker jag ska ta tillbaks det och testa rida padde. 
 
Padde är speciell, riktigt speciell och jag är riktigt imponerad på elin som rider honom så jävla bra. Att se dem två är så man får rysningar eftersom jag själv ridit padde och har inte alls samma kontroll som hon har. Det är coolt!
 
Tack för mig, men ni lär hitta mig fler gånger på den här bloggen för jag kommer åka upp till elin så ofta jag bara kan för att hon är en sån otroligt bra vän, bäst helt enkelt / EMMA HELLGREN
 
Här är lite bilder från idag när jag red paddis!
 
Så otroligt fin han är <3 
 
 
 

Mysfrulle

Med bästa Emma. Varm oboy med grädde i och nyttiga scones ❤


Haha!

Det vore ju hemskt pinsamt om jag hade svarat fel ;)


Lycklig


Godmorgon!

Åh vaknade upp med ett stort leende idag ska ni veta, kan fortfarande inte förstå att vi vann igår, helt euforisk.

Sitter nu och tittar på disneydags (nostalgi på det!) och dricker såklart chaité, det är så fruktansvärt gott. Provade att ha mini-marsmallows i idag och det var inte heller äckligt, mumma.

Nu ska jag städa, plocka i disk och lite annan vuxengöra, man får ju passa på att samla vuxenpoäng när morsan är iväg ;)

Sen kommer ju Emma runt lunch, längtar! Var så länge sedan vi sågs så ska bli kul, hon är så himla go! När hon kommer blir det en ridtur med både Padde och Detroit, passar på när det äntligen är ljust ute liksom.

Ikväll ska vi bara ha det mysigt, laga hemmagjord pizza och baka något efter det till programmet "så mycket bättre". Mys lördag med fin vän! :)

Måste bara flika in att jag blir verkligen jätteglad när ni engagerar er i bloggen så som kommentarer eller när ni hör av er till mig på antingen kik, fb eller sms. Ni är guld värda och har en stor betydelse för att den här bloggen ska rulla på. TACK ❤


VILKET SINNESSJUKT BRA LAG VI ÄR!!

Kan inte komma ihåg sist jag var såhär glad! Kan knappt skriva alltså... Kan fortfarande inte förstå att vi VANN den här matchen!! Mer om detta senare, nu ska jag bara smälta allt... :D

/Från en överlycklig tjej!!


Laddad som aldrig förr!

Sitter på bussen in till Oskarshamn nu, laddad som bara den. Musik i öronen och försöker att inte tänka för mycket som pappa säger ;) Let's go!!

Milton får stå för bilden, lilleman!


Söt som socker

Jag kan bokstavligt talat titta på bilder på Paddington i evigheter, han blir oftast så otroligt söt på bilderna. Ibland blir Paddington inte rättvis på bilder då han har en annorlunda kropp, han är byggd på ett maffigare sätt. Men när den rätta sidan av honom lyser igenom bilderna, då är han så himla fin. Många som sett honom på bild och sen i verkligheten har alltid sagt att han är finare i verkligheten. Kan bara hålla med på den punkten men ibland lyckas även han vara så otroligt fin på bilder. Charmigare ponny får man leta länge efter, ni som känner Padde på riktigt dvs min familj vet om detta. Önskar att ni alla skulle få chansen att lära känna den här ponnyn, han ger så mycket tillbaka. Det ÄR någonting hos den här ponnyn som man blir så lycklig över, någonting jag inte kan sätta fingret på, det där lilla extra helt enkelt. Ni ser ju hur snäll/oskyldig han ser ut i ögonen, han har djupet i dem som säger mig någonting. Han är så egen, så fin och så underbart speciell. Min guldklimp, min kärlek och en stor del av mitt liv.




Hoppträningen igår!

Visste väl att det var någonting jag glömde igår, skrev ju inte om hoppträningen!
Efter förra veckans riktiga flopp så var det här betydligt bättre och jag är jättenöjd med ponnyn. Han blir gärna väldigt känslig nu när kylan kommer krypande vilket gör att han spänner sig, tar bettet och blir riktigt jävlig för mig men detta är en del av hans personlighet, det finns inget jag kan göra åt detta mer än att försöka coola ner honom. Igår så hoppade vi linjer med relaterade avstånd vilket fungerade bra på Padde. När vi skulle börja arbeta med en cavaletti så trodde jag hela passet skulle bli likadant som det förra då han några travsteg innan cavalettisen börjar studsa upp och ner, taggar på det som om det vore ett hinder på 1m... suck. Detta gjorde att han hoppade över de två första bommarna och galopperade ut sen, knäpphäst. Men kom igen på det, då verkade han fatta att det bara var några bommar så då travade han på.
 
Efter detta började han kicka och studsa sjukt mycket. Visst att han kickar, det vet jag varför han gör - sånt där vinterknäpp han kan få men han har nästan aldrig studsat upp och ner i galopp som han gjorde igår. Anledningen till detta var att han var glad över att få hoppa igen, det var alltså glädjeskutt! Jag brukar bli arg och säga till honom ordentligt en gång att nej, sluta med dina dumheter men igår kunde jag inget annat än att skratta åt honom. Han var SÅ söt när han liksom tog i och skulle hoppa sig framåt. Sen att han letade hinder ÖVERALLT gjorde inte saken bättre. Han taggade till på oxrar som var bakvända och cavalettis.. hoppglad? så var det ja. Som ett litet barn på julafton! 
 
Men sen hände det något, han kom ner på jorden igen och då kunde jag faktiskt reglera honom. Det gick jättebra när jag fick vara med och bestämma lite ;) Satte ihop en bana sen på 90-100cm och den rullade vi runt bra, i liiite högre tempo då.. men det kan jag leva med. Vet ni vad? Det var en vattenmatta med vid mitten av ridbanan med två vågplank över, jag tänkte för mig själv att "nä, det som gått så bra nu, vill inte avsluta med att han ska stanna och dumma sig" men släppte det och tänkte att "fasen, det där ska han bara hoppa". På FÖRSTA försöket hoppade han och jag var så glad. Inte ett enda pet eller stopp på hela träningen + att han hoppade STORT på en oxer då han kom långt ifrån (inte likt Padde).
 
NÖJD
 
 

Stjärnponnyn


Ännu en skolvecka avklarad - CHECK

Godmorgon och välkommen fredag, du kom inte en dag för tidigt!
Idag kan jag börja med att säga att jag är nervös.. och lite mer nervös. Idag smäller det i Oskarshamns A-hall klockan 20:00. Vi ska möta serieledarna Husqvarna och det kommer bli tufft men såklart, KUL! Jag är en av de uttagna och jag ska då visa att jag kan, liksom alla andra. Till skillnad från de flesta lagen så är vi ett lag och kämpar som ett. Idag blir det tufft men ingenting är omöjligt!
 
Förövrigt är det ganska segt att sluta vid 4 på en fredag men bara att jobba sig igenom det, det är ju trots allt helg sedan, en grym sådan. Emma kommer till mig, antingen idag eller i morgon och stannar tills på söndag. Wiho! Bilder kommer, givetvis från allt knas vi kommer hitta på.
 

Emma och Paddington ♥
 

Sitter med brinnande ögon och öron

Äntligen tar skolan upp någonting som jag brinner för, som ni redan kanske har förstått?
Nämligen idrottspsykologi - hur man ska tänka för att lyckas.
 
Om vi tar upp något speciellt, så kommer jag att skriva om det senare!
 

Nu äre torsdag!

Godmorgon! ♥
 
Nu har vi kämpat oss igenom nästan hela den här veckan, helt sjukt vad tiden går fort alltså. Nästan lika sjukt hur trött jag är idag alltså.. hela den här veckan har jag minst snoozat 1 timme varje morgon. Efter att jag kommit in från stallet igår så tog jag med mig katten in, la mig i soffan med en mugg chaité, hämtade ett gosigt täcke och la mig raklång i soffan med katten på magen. Satte på tv:n och tittade på fotbollen, älskar att titta på sport oavsett vilken det är. Men jag somnade lite till och från, så jäkla skönt att halvsova framför tv:n alltså. Hörde dock när det blev mål då min kära mor satt i fotöljen bredvid mig och gastade ;)
 
Idag är det hoppträning med Mr. Paddington. Ja.. det kan ju inte gå sämre än förra gången så vi kör väl på. Har ridit med pelhamet lite till och från nu i veckan för att få det där lilla extra så han börjar lyssna på mig och inte bara går efter sitt egna huvud. Han är lite för smart ibland lillkillen. Ska ha det idag med, för att se hur han reagerar. Mamma slutar vid 7 ikväll och jag börjar vid halv 7, får se om hon hinner upp och filma lite! :)
 
Ps: fick även reda på att jag ska spela div 2 match i morgon, så himla roligt!!
 

If this love only exist in my dream....don´t wake me up








I love you more than words ever can say. ♥

Ut till stallet!

Rida två gosisar, hörs mer om det sen!


Follow me

Ni hittar mig på dessa ställen utanför bloggen :)

Instagram: ljunggrenelin
Kik: ljunggrenelin


Lite svar

Hur är det med Milton? :)
Svar: Asså jag skäms över hur dålig jag är på att uppdatera om honom! Ni måste ju säga till mig så jag kommer ihåg det, haha!

Jo men han mår jättebra den lille ponnyn. Han har skjutit i höjden och nästan växt om min lillasysters B-ponny. För två dagar sedan blev han ett halvår gammal också. Nu ser man inte han som en bebis utan mer som en liten ponny. Han har utvecklats något så sjukt och blivit allt mer en egen individ med en egen personlighet. Ska be min lillasyster ta kort på honom någon dag om hon vill komma hem någon gång, så ni får se skillnaden på honom nu.
Han är i en inlärningsfas just nu, han är nyfiken på allt, även om det kanske är lite läskigt ;) Om man skramlar med mat i en hink (vilket jag måste göra för att få in Paddis) så är det Milton som kommer först och ska ha mat, haha! Om ni vill så kanske jag kan filma honom snart?

Vad hade ni tänkt göra med Milton i framtiden?
Svar: Det vet jag inte riktigt än, det är oklart helt enkelt. Men han har kvalitéer som vi kommer ta tillvara på!



Vad är det bästa med Paddington?
Svar: Att Paddington alltid är Paddington. Han är inte som alla andra hästar, han är verkligen sin egna. Har aldrig mött en häst som är så personlig som han faktiskt är. En glädjespridare utan att behöva göra sig till, helt enkelt.

Skulle du vilja jobba med hästar i framtiden? :)
Svar:
Tror inte jag kommer jobba med hästar i framtiden men jag kommer på något sett alltid vara i kontakt med hästar. Tex så kommer Paddington aldrig att lämna vår gård, han kommer finnas med mig tills den dagen han inte orkar mer.
 

Det är ändå du som väljer vem du är

Jag tycker om att filosofera mycket om livet, vad det innebär, hur man ska leva sitt liv och hur livet fungerar. På den senaste tiden har jag verkligen funderat och även drömt om en sak, hur mitt liv skulle ha sett ut om jag skulle få leva om det på nytt. Nu har det gått arton år av mitt liv här på jorden, mycket erfarenheter i bagaget och så många misstag jag skulle vilja leva om och göra rätt. "Gör om, gör rätt". Hur skulle mitt liv ha varit om jag valde andra vägar och fick rätta till mina felsteg? Skulle jag fortfarande vara den jag är idag eller skulle de andra vägarna leda mig till någon annan?
 
Det skulle ändå vara häftigt att kunna få chansen att leva om sitt liv för det finns så mycket saker som jag skulle velat göra men som aldrig blev av. Det finns så många situationer som skulle kunnat bli förändrade till det bättre. Tårar som aldrig skulle behövt fällas över onödiga saker och min tid skulle jag inte ha spenderat på onödiga personer. Jag skulle veta precis vilken väg jag skulle gått på för att lyckas med mitt liv.
 
Samtidigt så skulle aldrig jag haft den familjen jag har idag och inte mina underbara hästar. Jag skulle inte träffat de människor jag träffat. Skulle aldrig lärt mig av mina misstag osv...
 
Tiden går framåt, finns bara gas, ingen broms eller back. Livet kommer aldrig att gå i repris vilket gör att man får helt enkelt finna sig i den man är, i alla situationer. Man får istället tänka framåt, om några år ska jag kunna blicka tillbaka och minnas mig som en bra människa i det stadiet som jag lever i nu. Det är aldrig försent att ändra på sig till det bättre. Utifrån det här tänket har jag blivit mer en "nu-människa", jag lever här och nu. Jag tror att det är farligt att bara tänka framåt också, man glömmer lätt bort att man lever här och nu om man bara ska blicka framåt. Man missar så mycket av sitt liv om man bara ska gå och vänta in en viss dag. Ett konkret exempel är en vanlig vecka med start på en måndag. Man kanske har planer för helgen som man ser fram emot jättemycket, vilket gör att man glömmer bort att man faktiskt lever på måndagen. Man ser bara veckodagarna som en transportsträcka till det roliga. Att klaga på måndagarna för att det är skola är inte ovanligt, det gjorde även jag innan men nu har jag börjat att inse att, dagarna blir vad man gör det till. Väljer man att bara tänka att man lever idag, så kommer man få ut det bästa av den också.
 
Don´t cry over the past, it´s gone
Don´t stress about the future, it hasn´t arrived
Live in the present and make it beautiful
 

Let´s talk..

Fick in en kommentar igår som jag tänkte reflektera över här så att alla kanske får förståelse varför bloggen blivit som den blivit. I kommentaren så skrev personen något i stil med att jag skrev grymma texter förr men att jag nu på senare tiden har blivit sämre - och jag håller med till hundra procent. Vissa dagar vill jag bara slita av mig håret för jag inte kommer på något vettigt att skriva om för det är ju det jag vill, inspirera er där ute. Men ni måste också förstå mig rätt.. jag är som vem som helst och ibland har man svackor vilket jag har nu som ni kanske förstått. Det går inte att alltid skriva bra, långa och välskrivna åsiktsinlägg. Jag vill inte heller försöka hitta på ett ämne att skriva om som jag inte är insatt i eller har bildat någon åsikt om ämnet, det blir inte så trovärdigt då. Men om det dyker upp ett diskussionsämne som jag känner att jag har en åsikt om, så givetvis skriver jag om det - om jag nu har tid över till det.
 
Jag har mycket att göra om dagarna vilket också innebär lite tid till bloggen för tillfället. Min telefon har inte fungerat heller, alltså surfen men just nu blev den påslagen igen vilket också gör att jag kan uppdatera vart jag än är. Jag gör mitt bästa för att få det här att fungera för tillfället men det är inte alltid det räcker till. Jag vet att jag kommer komma in i detta snart och får förhoppningsvis mer tid och ork till bloggen. Jag är trots allt en människa utanför den här bloggen...
 
Hoppas ni har lite förståelse för att det kanske inte alltid är lika kul att kika in här, jag lovar att bättra mig och har faktiskt ett bra inlägg i huvudet, redo att skrivas ut till er... Mer om det sen.
 

Prinsarna yesterday

Började med att rida Detroit. Tanken den här gången var att ta fram bommar och låta han gå över. Till en början tog jag honom i tränset och gick tillsammans med honom över vilket inte var några konstigheter alls så jag satte mig upp. Skrittade fram länge på en väldigt pigg Detroit. Började sen gå över bommarna vilket han gjorde klockrent så efter ett tag kunde vi även trava över dem dock fick han lite knäpp och hoppade över alla bommarna någon enstaka gång, haha! Sen tog vi även några språng på två enkelhinder, ett koppelräcke på max 50 cm och en oxer på runt 40-50 cm. Förra gången var han väldigt spänd och var väldigt valpig över hinderna men den här gången så taggade han mot hinder med öronen spikraka framåt, han tycker det är så kul! Han hoppade något så otroligt högt över i alla språng, duktiga lilla killen! ♥
 
Paddington reds på pelhamet, red barbacka och han var superfin vissa delar när han verkligen släppte till. Hade musik i öronen och bara "gosred". Dessa hästar gör mig så lycklig i själen!

Detroit i somras, ska snart ta nya bilder på honom.
 

My week

Godmorgon allesammans, vilket härligt väder det bjuds på idag! :)
 
Igår reds båda mina två hästar, de var jätteduktiga framförallt Detroit. Kan knappt tro att det är sant hur mycket han faktiskt lägger på minnet efter varje gång. Unghästar är kul att jobba med ju! Mer om det i enskilt inlägg som dyker upp sen.
 
Min vecka kommer att se ut såhär (skriver det mest för att jag ska hålla koll, haha):
Tisdag: Skola till 16:00. Ta bussen till innebandyträningen. Träna. Ta bussen hem. Få gjort lite skolarbeten.
Onsdag: Skola till 16:00. Hem och rida båda hästarna! + Skolarbeten
Torsdag: Skola till 14:30. Hem och fixa lite på rummet. Sen hoppträning med Paddisen!
Fredag: Skola till 16:00. Hem och sen får vi se vad som händer. Div 2 har match men vet inte än om jag är uttagen men om jag är det så blir det match såklart. Sjukt kul. Möter serieledarna.
Lördag: Bästa Emma kommer och vi ska väl hitta på massvis med roliga saker. Går ju inte ha tråkigt med den ungen precis!
Söndag: Emma sover över och åker sedan hem framåt eftermiddagen. Sen blir det mysa framför TV med Beck och sånt där söndagsmys!
 
Så nu kickar vi igång tisdag, bara 4 dagar kvar i skolan innan helg!

Nu har det gått alldeles för långt....

Sitter i min soffa, i mitt vardagsrum med en stor mugg té och läser lite på facebook. Blir förbannad, besviken och faktiskt ganska ledsen när jag ser vad/hur människor hävdar sig fritt på nätet. Hat & kärlek slängs över en het diskussion som rör facebookgruppen "Rädda Mrs. Medicott åt Sara Algotsson-Ostholt". Ingen missade väl klippet igår på tv4 där Mattias Tjärnström kör "kanon/kalkon" - samma sak som "hiss/diss" inom idrottsvärlden då. Enligt tv4 är det en hörna där Mattias ska få yttra sina personliga åsikter samt ha lov att provocera baserat på ren "fakta". Tv4 fick in klagomål efter klagomål efter programmet där inslaget syntes. Men de tyckte ändå att Mattias hade skötte det på ett snyggt sätt för att det ska vara normalt att man blir provocerad och man ska bara ta det med en nypa salt (?)
 
EN NYPA SALT SA NI?! Som ni vet så blir det totalt KAOS när man är och petar i hästvärlden om man aldrig ens satt sin fot i den. Det här var inget undantag. Det finns många nu som säger att "äsch, skit i vad media säger och gör om oss, det ger ju oss mer publicitet" men då undrar jag om vi verkligen bara ska svälja all skit vi får ta så fort vi syns i media? Tycker det är så taskigt att gång på gång håna den starka hästvärlden, spelar ingen roll vad vi än gör. Om man bara ska skriva skit om ridsporten så är det bättre om vi inte får stå i rampljuset kan jag tycka. Varför inte lägga fokus på de prestationer som vi faktiskt har uppnått istället för att gå bananas över en insamling? När Roffe fick Jerringpriset blev det ett hiskelens liv överallt. Då fick vi bara svälja alla påhopp och alla negativa kommentarer som vi fick lite här och var. End of the Roffe story...
 
Men nu händer samma sak igen och nu får det väl förfan räcka.
Det kanske var menat som ett ironiskt inslag eller som en liten pik mot oss. Tar vi detta på skoj är min fråga då? Jag skulle snarare ta det som ett stort hån samtidigt som jag tycker att det var bland det mest respektlösa jag någonsin sett under hela mitt artonåriga liv. Han rotar i hur familjen Algotsson-Ostholts ekonomi ser ut när han inte ens har en jävla aning om hur det ligger till och det är något så otroligt oacceptabelt. "Min stora fråga är bara hur mycket Sara själv lagt på den här hästen? Hon har ju 16 hästar hemma, bara att göra som alla andra, sälja och köpa nytt" - citerat av Mattias. Men grejen är att hon har detta som jobb, att utbilda hästar åt andra vilket innebär att hon inte äger alla de 16 hästarna på deras gård så man kan ju inte sälja andras "saker". Trots denna urusla argumentation ifrån hans sida så påstår han sig vara påläst och vet vad han pratar om vilket man tycker att han borde göra då han uttrycker sig i TV, något som alla kan se och höra.
 
Om vi tar hela den här karusellen från första början nu då:

1. En vanlig dag stod det i tidningen att Sara Algotsson-Ostholt kanske var tvungen att lämna tillbaka Mrs. Medicott då ägaren till hästen ville sälja hästen. Sara sa att det såg svart ut, inte mer än så.
 
2. Vi hästmänniskor tar tummen ur arslet och öppnar upp en facebooksida som nu har runt 55 000 medlemmar. Det är vi som börjar med en insamling, för att vi vill hjälpa Sara med hästen. Alltså är det INTE Sara som tigger pengar av någon som alla vill få det till eller öppnar en egen sida där det står att alla måste hjälpa henne genom att skicka bidrag med pengar. Utan Saras vetskap öppnades ett konto upp som till slut gick så bra att hon kan köpa loss hästen.
 
3. Vi som nu stöttat en av våra elitryttare får ta skit ifrån media. De vill få det att framstå som att Sara tigger ifrån barn som måste slå sönder varenda spargris de äger och skänka varenda krona så att hon kan köpa sin häst. Hur skevt blir inte det här? Det var vårt initiativ att skänka en slant, Sara bad oss aldrig att göra det. Detta svartmålar inte bara ridsporten utan framförallt Sara och hennes familj. Men är det någon som tänker på detta? Nej, skit i det, bara kör på och provocera på andras bekostnader.
 
Sen när började människor bry sig om vad man skänker pengar till och inte?
 
Om vi nu ska göra en jämförelse... tycker ni inte det är mer grymt att sätta era barn utanför ICA för att sälja bingolotter till sitt fotbollslag än att låta barn FRIVILLIGT lägga sin veckopeng på att köpa en häst åt Sara? Om man nu ska börja argumentera, samla FAKTA innan ni börjar. Ni vet i-n-g-e-n-t-i-n-g om Saras ekonomi, trots att ni så gärna vill tro det. Om hon hade haft så jäkla mycket pengar så hade hon ju kunnat köpa hästen på rak arm, eller hur? Men vem bryr sig om hur mycket Sara själv har lagt på detta? Det är en GÅVA från oss hästmänniskor och en gåva är någonting man får utan att man tjatat sig till den.
 
Nu när han fått lite mer kött på benen och samlat fakta från oss som samlat ihop pengar till Sara så kanske han kommer med en liten ursäkt (det minsta han kan göra). Men då är det bara att ge honom fingret och gå därifrån. Ett förlåt hjälper inte alltid, det är redan för sent för att säga det. Alla har redan sett hans inslag, alla har hört hans taskiga ord och hån mot oss hästmänniskor. Sorry Mattias men du blir årets kalkon för mig. Tack och hej!
 

Niklas Ljunggren

Kom på mig själv med att jag borde trotsa denna dåliga laptopen och försöka skriva några rader här ändå. Några betydelsefulla rader om en person som står mig väldigt, väldigt nära. Min underbara pappa
 
Min pappa ser jag inte bara som en pappa utan även som min bästa vän. Vi kan prata om precis allting, det finns inget jag inte skulle kunna säga till honom. När mitt liv krisar så är det till han jag vänder mig. Han är så ärlig och det är just det jag älskar med honom. Jag och pappa tycker och tänker väldigt lika om saker och ting vilket gör att det känns lätt att kunna prata med honom då han är så förstående. Det finns inte en enda egenskap jag saknar hos min pappa, han har allt för att vara en bra förälder för både mig och mina syskon. Vi har haft tunga perioder men vi har alltid gått ihop som en familj och kämpat oss vidare, tillsammans.
 
Han åker mil efter mil för att titta på mina innebandymatcher för att peppa mig. Bara att se min pappa på läktaren gör mig trygg på planen. Går det dåligt får jag en klapp på axeln och några kloka ord. Han finns alltid där för mig. Det är han som lärt mig att ta motgångar med en nypa salt och alltid fått mig att kämpa vidare. Jag har lärt mig så mycket om livet genom hans kloka ord och råd.
 
Jag kan inte heller låta bli att visa er vad min lillebror Melker skrev till pappa på ett egengjort kort han gjort idag. Han är 8 år och det var så himla fint av honom tycker jag.

" Till världens bästa pappa på farsdag önskar familjen.
Du är världens bästa pappa på att köpa bra saker. Det är roligt när du och jag gör saker ihop tillexempel titta på en ishockeymatch och ett tillexempel till när vi spelar på mitt XBOX360"
 
Tack pappa för att du tror på mig, när min tro är som svagast.
Jag är så oerhört glad för allt du gör för mig och mina syskon. Bättre pappa för oss går inte att hitta någonstans.
vi älskar dig flera gånger runt jorden och tillbaka igen ♥

Livstecken eller något i den stilen

Hej!
I fredags kväll efter ridningen så la internet av och vägrade att fungera på hela kvällen = inget bloggande.
Igår var jag iväg från 8 på morgonen och var hemma 8 på kvällen = inget bloggande.
Nu sitter jag på pappas jobbiga laptop som jag knappt kan skriva på = inget bloggande
Ikväll ska jag spela match mot min lillasyster = inget bloggande.
 
vi hörs sent ikväll helt enkelt! :) Fortsätt ställa frågor i frågestunden så länge så kanske lie svar kommer ut ikväll...

Inspiration

 
 

Nya regler 2013

Har fått nys om en ny regel inom ridsporten inför nästa år. Det här har jag hört ett tag nu men igår kom det bekräftat av min hopptränare. Jag vet inte om jag blivit bönhörd eller något liknande för nästa år får man tävla ponny på storhästtävlingar utan att behöva klassa upp dem! Alltså kan jag starta på storhästtävlingar och någon annan på ponnytävlingar med Paddington. Padde har inga problem med att gå på storhästavstånd vilket gör att jag kan fortsätta tävla min prins hela mitt liv. Det här kom som en lättnad för min del, det ska vara jag och Paddington, det bara är så. Dock blir det ju inte lägre än LC höjd men det gör ju inte oss någonting precis för det är vår lägsta nivå.
 
Jag hissar den här nya regeln givetvis för jag antar att man inte kommer att missbruka den. För jag menar det finns väl ingen korkad människa som tänker starta B-ponny på storhästtävlingar bara för att de får det? ;) Man slutar ju aldrig förvånas så varför inte liksom. Nä men jag anser att de som har stora D-ponnys kommer att använda sig av det här.
 
Vad tycker ni? Är det en bra eller en dålig ny regel?
 

Hoppträningen igår

Jag hade så mycket annat för mig igår av andra anledningar att jag inte skrev om hoppträningen. Den gick verkligen något så sjukt dålig och jag kände mig värdelös. Paddington blev något sjukt stark och vi skulle hoppa bana, där satt jag som en vante och kunde varken reglera eller hålla igen honom. Måste sett ut som en nybörjare där uppe och jag hatar när det blir så. Jag brukar säga "gör om, gör rätt" men det är inte så lätt när jag inte hade något att sätta till om överhuvudtaget igår. Fick några skitstopp lite här och var men när hinderna kom upp på 1m så började han skärpa till sig lite till. Spänd som en fiolsträng och jag blev bara argare och argare på honom. Över hinderna var han skitfin, verkligen men emellan är det kaos. Känns inte speciellt proffsigt att skena runt en bana, känslan var lika med noll. Men sen var jag tvungen att lugna ner mig då jag till slut började gråta. Lät han gå på långa tyglar ett tag sen gjorde min hopptränare en annan bana till mig så han inte kände igen vägarna och då gick det faktiskt bra. Sen slutade vi och Padde var superstressad. Älskar ju honom så mycket och jag vill inte behöva bli arg på honom. Men shit happends, all the time. Nu är det bara att kämpa på ännu mer och försöka göra det bättre till nästa gång.
 

dumma, älskade ponnyn. Jag förstår mig inte på dig ibland...

FRÅGESTUND!

Det roligaste inläggen jag läser från andra bloggare måste nog vara svaren på frågestundarna. Så tänkte liva upp stämningen här också med att köra igång en frågestund. Alla frågor är välkomna och jag svarar utförligt på alla. Tänker verkligen ta mig tid att svara bra på alla era frågor. Så ni som har några frågor att ställa mig, bara ställ dem. Finns inga regler, ni får ställa så många ni vill. Går bra med this/that också. Så kom igen nu, ös in bra frågor! :)
 

 
 
 

I keep dancing on my own

Godmorgon mina bloggkompisar! 
hur mår ni? Allt bra?
:)
Då var det sista dagen på den här skolveckan, hur underbart? Synd bara att vi går till klockan 4, känns lite sådär småsurt på en fredag men det är bara att kämpa sig igenom. Och det känns ju lite lättare att kämpa sig igenom en dag när man vet att det är helg efteråt! Speciellt när helgen består utav roliga saker, hihi.
 
I morgon är det lördag och då är jag i Värnamo hela dagen lång! Ännu en dag med bästa innebandylaget, trivsel till tusen. Vi åker klockan 10:15 ifrån O-hamn och kommer väl hem sent på kvällen som förra gången. Det tar väl typ 2 timmar + lite mer till Värnamo med buss. Pappa åker egen bil och följer med för att peppa mig och för att såklart titta på matchen. Bästa pappa! Sen åker jag med honom hem för att ha lite kvalitetstid med min underbara syster Johanna, hon som står mig närmast och som jag älskar något otroligt. Kom på nu i skrivandets stund att min lillebror Melker också är där, total lycka.
 
På söndag blir det lite... hmm... asså... konstigt. Mitt lag ska spela mot Johannas lag, alltså ska jag möta min egen syster! Hon är liksom målvakt i mitt förra lag och jag är forward i mitt nya lag. Alltså innebär det att jag kan göra mål på min egna syster. DET om NÅT känns konstigt men ska bli kul ändå, haha. Vi åker liksom i samma bil till Oskarshamn, med vår pappa och sen när vi kommer fram så splittras vi och går till våra olika lag. Märklig känsla.
 
Sen ska jag givetvis hinna rida på mina små prinsar också lite emellanåt! Helgen består alltså utav att vara med min fantastiska familj, utan dem, inget mig. Det är tur att jag har dessa människor omkring mig! Ska verkligen ta tillvara på tiden jag får med dem. :)
 
 
Don´t cry because it´s over, smile because it happend
 
 

Sjukt respektlöst!

Nu är jag arg, något som jag aldrig någonsin annars är men det finns några saker som kan få mig rysligt förbannad. Det är bland annat människor som inte tar hänsyn eller visar respekt för andra människor. Människor som bara är så ego och skiter i att andra också har känslor. Som nyss, när både jag och min "pojkvän" ändrade relationsstatus på fb (ja, det är slut men vi är vänner) så var det några som gillade hans status och jag blev bara så sjukt besviken på dessa äckliga människor som inte har lärt sig ordet R-E-S-P-E-K-T. Hur fan kan man göra så? Jag skulle aldrig någonsin gilla en sådan status, ALDRIG. Har ni kanske tänkt på att det kan finnas två krossade själar bakom den där statusen? Fruktansvärt respektlöst mot personerna det handlar om. Usch för såna människor, tvi, usch och BLÄ på er som gör sånt. Hoppas ni SKÄMS som satan...
 

Vadå passande tävling eller?

Men som vanligt vinner jag förmodligen inte men om man inte är med har man 0 % chans, så lite chans har jag i allafall. Håller alla mina tummar och tår för att ta hem priset för då hade jag tänkt att skicka efter ännu ett, så jag får två stycken personliga skal till priset av ett. Kanon!
 

bilden är en länk till inlägget där ni hittar tävlingen!
 
Jag vill verkligen ha det här skalet under, det ska skickas efter någongång eller om jag nu lyckas vinna det.
Syskonkärlek, min lillasyster Johanna <3
 

Torsdag!

Värsta morgonen någonsin tror jag men efter lite om och men sitter jag nu i skolan. Måste försöka klarna till i huvudet efter gårdagen, den var g-a-l-e-n. Det värsta är ju att jag ska ha specialidrottsträning vid klockan kvart över tio, känns lite sådär alltså. Ångrar gårdagen lite smått idag alltså men det brukar väl vara så dagen-efter liksom ;)
 
Idag eller aa ikväll är det i allafall hoppträning = dagens wihuu! Innan dess ska skolarbeten göras klart och lite smått och gott. Vi hörs mer sen, när jag är lite piggare!
 
 
 

Utgång

Med mina fina vänner! Lill-lördag ju och nej, jag är inte ledig i morgon från skolan men nu fan kör vi! Lever i nuet :)


Jag saknar dig, jag saknar oss

 
min bästa vän, hur har jag klarat mig i över ett halvår utan dig? ♥
Jag saknar dig, jag saknar oss
Jag älskar dig, jag älskar oss.
 
 

Att vända i underläge

I idrottsvärlden handlar nästan allt om prestationer som ni kanske redan vet. Man har dåliga dagar även när man är som mest pressad till att lyckas vilket kan göra att man går in i en svacka. Viktigt att komma ihåg är att ingen i hela världen klarar av att hålla sig på topp hela tiden på match/träning eller på tävlingar. Nu tänkte jag ta ett bra exempel, utifrån mitt perspektiv om någonting som jag precis varit med om, en resa som jag hoppas kunna inspirera någon för jag vet att det är något som många går igenom.
 
I min klubb har vi 2 damlag. Ett som ligger i division 2 och ett som ligger i division 3. Det är en stor skillnad mellan dessa divisioner kan jag också påpeka. Vi är ca 27 stycken i laget om inte mer, alla är jätteduktiga och har goda förutsättningar. Ett ungt lag handlar det om med en snitt på kanske 17 år. Vi är nykomlingar i division 2 då vi kvalade upp förra året. Det KRÄVS mycket prestation för att kunna vara med och tackla på de andra lagen i den högre divisionen. Man kan inte gå in och tro att någon annan gör jobbet åt en, man måste kämpa tills man ligger stupad, ungefär.
 
Till division 2 matcherna är det 14 spelare som ska bli uttagna + målvakt. Alltså är det ungefär halva truppen som får vara med i denna divison vilket också i sin tur betyder KONKURRENS. Träningarna blir intensiva, där man verkligen måste visa upp sina kvalitéer, det måste liksom stämma och man måste vara fruktansvärt koncentrerad. Vissa ser konkurrens som en sporre, att verkligen ta tillfällena i akt att visa vad man kan medan vissa andra går in i väggen då självförtroendet brister. Den mentala biten är något sjukt viktig som vi faktiskt ibland glömmer bort att träna upp. Vi skulle kunna träna spel i flera år så att det sitter men om man inte vågar tro på sig själv när det börjar bli tuffare, då är det garanterat kört. Man kan inte gå in och tänka att man kanske kan göra si och så, man ska gå in med inställningen att ALLT SKA GÅ.
 
Förrförra veckan/helgen var en jobbig period för min del där mitt självförtroende svackade något rejält. Träning efter träning gick och verkligen ingenting stämde, vad jag än gjorde eller försökte med. Det blev bara pannkaka av precis allt. Trycket att prestera blev för mycket och jag ville helt enkelt för mycket, som jag då inte lyckades med. I 3 matcher hade jag fått spela i division 2 men jag bara kände hur min plats gled ur händerna på mig. Och precis så var det. Jag frågade mina tränare vad jag gjorde för fel och de kom med anledningen att de såg att jag behövde bygga upp mitt självförtroende igen. Då blev jag inte uttagen till förrförra matchen utan fick spela med i division 3. Den torsdagen för nästan exakt två veckor sedan, blev en stor besvikelse. Inte på mina tränare eller laget, de hade gjort helt rätt utan jag var så besviken... endast på mig själv. Jag vet att jag kan bättre, mycket bättre. Jag grät och svor, var alldeles knäckt alltså. Men jag behövde verkligen få en spark i arslet, en knytnäve i ansiktet för att hamna i balans igen.
 
När man blir petad/överställd och får höra att man inte platsar, klart att man blir besviken och man har rätt att vara besviken också. Men man har två val att välja mellan, antingen bryta ihop och skita i det eller bryta ihop en stund för att sen komma igen, med inställningen att allt ska fan gå. Det sistnämnda gjorde jag. Veckan efter började det att lossna för mig med hjälp ifrån min pappa. Pappa har varit med i innebandyvärlden ett jäkligt bra tag, han har även blivit utsedd som Gotlands bästa målvakt en gång i tiden när han bodde där. Han sa till mig "Tänk inte så mycket på division 2 eller 3, tänk att de inte ens existerar. Gå in i dig själv och börja spela ditt spel igen Elin, du KAN det här och det vet du så jävla väl. Ha kul och se möjligheterna istället, släpp prestationsångesten, BARA KÖR - lita på dig själv".
 
Jag gjorde som pappa sa, sket i allt och var helt nollställd och tro fasen att det gick mycket lättare då. Problemet med mig är att jag vet om hur bra jag är vilket gör att jag sätter en högre ribba hela tiden och när jag vill FÖR mycket så blir det bara pannkaka av allt. Man ska såklart ha inställning men inte FÖR mycket, hitta balansen. Vad hände tror ni? Jo jag blev uttagen till division 2 matchen förra helgen.
 
I bussen upp mot Ljungby så hämtade tränarna mig och ville prata med mig. De log och sa att de var stolta över hur jag hanterade situationen att bli petad helgen innan. De sa att de ville se mig göra något mål på matchen och även hitta passningsspelet fram till mina  andra lagkamrater. Jag tog till mig orden och gick och satte mig igen på min plats. Vad tror ni hände? Jag gjorde ett mål och två assist på matchen. Jag pressade inte mig själv till det, det kom helt naturligt. Efter matchen sa tränarna till mig "Det är en jäkla skillnad på dig nu och innan, vi är jättenöjda med din prestation". Var nästan gråtfärdig på bussen hem, när jag släppte tankarna så släppte även min knut i magen. Tårarna var inte långt ifrån alltså, en glädje som suttit så långt inne innan, helt otroligt.
 
I förrgår kom mamma hem med tidningen på kvällen och gav mig den. Hon visade en artikel om matchen där jag fick extra beröm av tränarna. "Alla i craftstaden får godkänt men extra plus till Antonia Jonsson, Elin Ljunggren (som var överställd förra matchen) och Lisa Sundberg Tisell" Att läsa det där var så fruktansvärt grymt kul. Läser det varje dag innan jag ska sova nu, vilken egoboost det blir av sånt här.
 
Tro på er själva även när ni känner att allt går åt pipsvängen, det är inte skadligt att misslyckas.
Att misslyckas är inget annat än att lyckas med en miss!
 
 
 

Hur klockrent?!


Iphoneskal

Någonting som är en fördel med iphone är att man kan byta skal lite när man vill och just nu finns det sjukt fina iphoneskal på marknaden. En till sak som är bra med iphone är att den blir så personlig. Jag är så otroligt nöjd med min iphone 4S, har även hunnit tappa min telefon ett antal gånger men inte en enda skråma finns på den. Konstigt när alla säger att de går sönder så jäkla lätt, hmm. Designen, apparna, kameran och ja, kan inte hitta en enda dålig sak med den här telefonen om man sköter den rätt så att säga.
 
Har funderat länge nu om jag ska skicka efter ett iphoneskal, ett specialbeställt på mig och min prins. Jag skulle verkligen vilja ha många olika, personliga skal. Dock är priset ganska saftigt. 299 :- får man betala/styck, det går ju för sig om man vill ha ett skal men som jag som vill ha hur många som helst kan det bli ganska dyrt, haha. Men har hört att det ska vara bra och hålla länge samt att de har en bra passform. Jag ska alltså beställa ett men nu kommer bekymret... vilken bild ska få pryda mitt skal?! Hjälp!
 
1.
 
2.
 
3.
 
 
 
 
 
 

Sjunde November två tusen tolv

Idag är det onsdag allesammans! Måste bara tillägga att jag tycker att dagarna bara springer iväg för mig. Känns som om jag bara hinner hem, ut till stallet och sen sova, så rullar det på men jag klagar inte!

Igår när jag kom hem var jag som sagt barnvakt och de små skulle gå och lägga sig nästan direkt. När jag sa att jag skulle ut och rida så fick jag inte det då de inte ville vara själva medan de sov.. där sprack planerna om ridningen. För när mamma kom hem runt halv 10 så var jag alldeles för trött för att trimma Paddis. Det värsta är väl att jag inte kommer hinna rida idag heller då jag har annat på schemat. Ska nämligen ut ikväll på lite festligheter med vännerna, lite ångest sådär men tur att hästen inte är gjord av porslin! ;) 
 
På torsdag (haha i morgon ja) så är det i allafall lite hoppträning för oss båda, var sjukt länge sedan nu. Så idag får Padde ännu en dag att ladda upp sig inför det på, skämt och sido. Ska bli kul, något jag ser fram emot!
 

Lillebrorsan får stå för bilden, saknar honom... jättemycket...varje dag <3
 

Snarksgäspsnark

Är svintrött och ska sova nu så vi får helt enkelt höras i morgon! Sweet dreams ❤


Tisdag

Gäsp, hej och godmorgon allesammans!
Vet ni vad det bästa med måndagar är? Det är att de är så långt till nästa! ;)
 
Idag är det i allafall tisdag och en dag närmare fredag, härligt. Samma visa idag som igår, snoozade liiite för länge men hann i allafall med allt som jag skulle göra. Efter skolan så drar jag direkt till innebandyträningen vilket ska bli himla kul, ser så mycket fram emot hela träningen. Efter träningen åker jag givetvis buss hem sen får jag se om jag orkar ta ett pass på Mr. Paddington ikväll. Kommer ju hem runt halv 9 men ändå, han måste motioneras.
 
Detroit hamnar lite på kanten ibland men för han som är unghäst så gör det ju givetvis inte så mycket. Jag tar honom när jag hinner och när jag kan helt enkelt. Snart hoppas jag att få mer tid till honom i allafall!
 
Ska försöka hinna uppdatera er mellan lektionerna idag, antingen kommer "inspoboostinlägget" under dagen eller också sent ikväll. Den som lever får se! :)
 
Nu rockar vi tisdag och gör den till det bästa.
 

Godnatt!

Förstår inte hur min kropp fungerar, just nu brukar jag vara svintrött men inte nu. Har börjat smida lite planer med **** inför nästa år och det ser ut att bli väldigt spännande och galet kul! Mer om det kommer när det blir aktuellt!
 
I morgon ska jag försöka att publicera ett inlägg som funnits i mina tankar sen i lördags kväll, ett peppande inlägg där många säkert kan känna igen sig och vissa kanske kan finna lite inspiration utifrån mina ord. Mer om det i morgon som sagt, om jag får ner tankarna i ord det vill säga.
 
Nu ska jag försöka sova några timmar innan det är dags att gå upp igen.
Godnatt!
 

Dagens ridpass

Kom hem vid halv 7 med två småsyskon som jag skulle vara barnvakt åt vilket ledde till att endast en prins blev motionerad idag --> Paddington.
 
Efter flera pass efter minivilan han hade för någon vecka sedan så kan jag konstatera att det verkligen har gjort susen för ponnyn. Idag var han något så sjukt fin, igen. Valde att inte rida i sadel idag då det regnade konstant, inte mycket men lite hela hela tiden så red barbacka med täcke. Jag slappnar av mer när jag rider barbacka (fattar inte varför?!?) och kommer på så vis om honom mer vilket ger resultat. Idag skrittade jag fram som vanligt, travade på som vanligt (skitfin var han här) och sedan mycket galopparbete på det. Valde att även lägga in hinder (typ 50 cm) med syfte att kunna rulla på i en lugn galopp både innan och efter hindret. Det här brukar vara hans svårighet men idag var han klockren. En gång råkade han gå emot en bom med en hov, direkt efter slickade han öronen bakåt och drog på en jäkla bocksprångsserie, tur man är sadelfast haha! Så söt, fina fina ponnyn ♥
 
 

New in!

Den här headern har jag gjort helt själv, min andra header som jag gör och som jag faktiskt är nöjd med. Den blev inte för plottrig eller för mycket. Lagom helt enkelt, har hört att det ordet är vanligt i Sverige? *blinkblink*. Headern gjorde jag för någon/några månader sedan men grejen är att jag är så pass efterbliven att jag inte kunnat göra en hel design. Det är verkligen något som jag vill kunna göra själv fast å andra sidan kanske det är bra att jag inte kan det då jag antar att jag hade tyckt att det vore skitkul vilket i sin tur skulle innebära mer tid framför datorn, hehe.
 
Det är min übersnälla vän Caroline som gjort färdigt designen. Tycker ni ska gå in på hennes blogg för den är G-R-Y-M, sen har jag även hört att hon äger en jävligt fin skäck vid namn Chuck -> det kan ni bara inte missa!
 
Men nu då, vad tycker ni om den nya designen? Hiss eller diss?

Godmoooorgon!

Då var det måndag igen då ja, bara att gilla läget och göra det bästa utav den här dagen. Det är trots allt en av våra bättre dagar i skolan dock en håltimma idag på 3 timmar, wiho. Men då hinner jag få lite skolarbeten avklarade så slipper jag sitta hemma och göra allt, skönt. Kom även på att detta var min första riktiga måndag i skolan på 5 veckor, inte konstigt att jag hade ångest igår, skämt o sido! 
 
Min klocka stod på 06:15 men jag snoozade i en timma, sjukt trött och gnällig. Sen satte jag mobilen i min högtalare när jag väl bestämt mig att gå upp eller rättare sagt, när det nästan var på håret att jag skulle hinna med taxin och då blev jag på bättre humör. Musik på morgonen får en så otroligt peppad, sjukt nog.
 
På planerna idag står det inte så värst mycket men ändå en del som ska avklaras. Skola till klockan 16:00 och sen skjutsar mormor hem mig vid klockan 18:00 för mina småsyskon slutar fritids då, ibland suger det att inte ha körkort och kunna komma hem precis när man vill men just deal with it. Väl hemma blir det att byta kläder till inget mindre än stallkläder. Ut och rida mina två prinsar till hästar på banan, det blir för mörkt för att rida ut tyvärr. Sen går jag in, gör en stor kopp te, tar fram största filten och bosätter mig i soffan framför "ensam mamma söker".
 
Mysmåndag blir det trots allt om man bortser från allt plugg men man får tänka att det är skönt när man kan släppa det sen. Hoppas ni får en trevlig måndag buddies! :)
 

Detta måste vara den finaste bilden jag har i arkivet, får aldrig någonsin nog av den här fina ponnyn. Jag är verkligen lyckligt lottad som äger den här underbara individen. ♥
 

S-Ö-N-D-A-G-S-Å-N-G-E-S-T

Det här ÄR läskigt, något fruktansvärt. Jag förstår inte hur en hel vecka kan ha passerat så hiskelens FORT?! Vad hände med lovet och varför kan inte en skolvecka gå såhär fort? Söndagsångest när den är som bäst, typ.
Mitt sista höstlov i hela mitt liv, shit börjar bli skrämmande alltså men ändå så skönt. Jag behöver verkligen lite miljöbyte och ett annat "liv" än att bara åka till skolan, tillbaka, rida/träna innebandy och plugga. Ska bli något så otroligt skönt att slippa allt plugg. Skillnaden när man har jobbat och när man kommer hem efter en skoldag är att när man har jobbat så är jobbet AVKLARAT när man kommer hem och man kan pusta ut. När man kommer hem från skolan är man ännu mer sönderstressad och har fortfarande en del skolsaker att göra. Man blir aldrig "fri" så att säga. 222 dagar kvar till skolavslutningen, studenten!!
 
Kan även säga att jag skrivit på ett anställningskontrakt, fick till och med löneförhöjning! Ska börja lägga in mig på lite tider när jag kan jobba och så, pengar behövs liksom alltid om jag säger så. Så nu är jag jätteglad, ett steg in i jobbvärlden/vuxenvärlden!
 
Nu är klockan alldeles för mycket för mig egentligen så ska bara kolla av schemat och liknande innan jag går till sängs. Det ska bli jätteskönt att få sova även att det inte blir mer än 6 timmar typ. Söndagsångesten dämpade jag med lite Solsidan och Beck, lite chaité och myspys! Nu är det bara 7 veckor kvar till jullovet, bara att bita ihop tills dess med alla miljoner inlämningar osv. Ska ta tag i det i morgon så jag får det överstökat.
 
Nä nu ska jag inte skriva mer tråk här. Godnatt mina vänner, sov gott och dröm sött osv osv osv.
 

By the way, är sjukt nöjd med min nya hårfärg! Inte många av er som faktiskt la märke till att jag färgat håret? ;)

Innebandy - dag 2

Idag var det dags för en division 3 match som jag även fick äran att vara med på, alltid bra med fler matcher i bagaget = mer erfarenhet!
 
Den här gången stod CL98IC för motståndet vilket innebar att vi spelade i Kalmar sporthall. Det här laget hade inte vunnit en enda match innan matchen idag och så ville vi att det skulle förbli. Och tro mig, det blev verkligen en "nagelbitarmatch". Vi var endast två femmor idag vilket innebar mycket speltid vilket i sin tur innebär jobbigt. Eftersom jag spelat en match dagen innan så kändes det som fan i benen alltså men bara att kämpa på.
 
Första perioden inledde vi väldigt svagt tycker jag, tappar mycket och fick inte riktigt till det som vi brukar. CL kunde i tisigt skede slänga in första målet vilket gjorde oss förbannade och då vaknade vi till liv. Sen kom två mål ifrån vår sida och så slutade perioden också. 1-2 till oss.
 
Andra perioden skärper vi till oss och äger boll lite mer. Dock får vi ett onödigt mål i baken efter första minuten. Sen fortsatte CL att trampa på och vi drog på oss två onödiga utvisningar. CL sätter både 2-2, 3-2 och 4-2 innan perioden var slut. Som tur är fick även vi utdelning innan periodpaus och satte ett mål med 15 sekunder kvar av spel i andra perioden. Skönt! 4-3 på tavlan efter andra alltså.
 
Tredje perioden missar båda lagen lite hit och dit men det är vi som är det spelförandre laget fortfarande. Vi skapar chanser efter chanser och pumpade på. Vi höll oss ändå väldigt iskalla måste jag säga trots underläge. Eftersom man inte såg klockan ifrån bänken så frågade jag en av tränarna hur mycket tid som var kvar och svaret jag fick var "mindre än 5 minuter". När jag sen gick in så gick jag verkligen in med ett jävla anamma och hade bara bestämt mig för att trycka in bollfan långt in i deras mål för jag åkte inte till Kalmar för att åka på en förlust, det fanns inte i min värld. Jag ställde mig och skymde målvakten och skrek till en back att lägga in bollen på mål. Bollen kom fram och jag styrde in den, riktigt KRIGADE in bollen. Då stod det 4-4 igen och matchen kunde gå hur som helst. En minut efter mitt mål så dundrade en lagkompis in bollen i CL:s kasse och vi återtog ledningen i matchen med knappa 3 minuter kvar att spela. Det var jobbiga 3 minuter vill jag lova där CL satte enorm press på oss, tog ut målvakten och så vidare. När min tränare sa att det var 2 sekunder kvar så skottade en CL spelare på vårt mål och min tanke bara "NEJNEJNEJ" men sen drog jag en riktigt PUST när jag såg att hon missade målet och vi plockade hem SEGERN!! Matchen slutade 4-5!
 
Vårat lag är verkligen ruggigt starka tillsammans. Att vända en match såhär i sista minutrarna kräver en sjuk inställning och vilja vilket även ger oss ett kvitto på vilken styrka vi besitter mentalt. Märkte ni även en sak? När det stod 2-1 till Ljungby i lördags så var det jag som kvitterade till 2-2 och idag när det stod 4-3 så var det jag som kvitterade ännu en gång till 4-4, dessa mål stärker verkligen självförtroendet! Jag är oerhört stolt över mitt lag och nöjd med min insats. Bästa, bästa Craftstaden!! ♥
 
Kan bjuda på några dagsfärsk bilder också som min syster tog. Det är inte ofta ni får se mig på såna här kort, men det är som en trisslott - plötsligt händer det ;)


Nästa bild B-J-U-D-E-R jag verkligen på. Fråga mig inte vad jag håller på med, för det har jag inte den blekaste aning om själv, HAHA! så ful...

Innebandyhelg, minst sagt

Innan jag börjar att skriva om allt som hänt i helgen så vill jag bara säga att jag är något fruktansvärt trött i hela kroppen. Benen känns som bly och de liksom bär mig inte. Så fort jag reser på mig blir det svart framför ansiktet och så vidare men när jag tänker efter på varför jag är sån här, kan jag bara stråla med ett leende på läpparna.
 
Det hela började i torsdags efter vår träning. Ingen kan väl ha missat min formsvacka jag haft nu under 3-4 veckor innan den här veckan? Anyway. Hade fått till två mycket bra träningar den här veckan och det kändes bra. Efter våra träningar på torsdagar har vi uttagningar. Vi är ca 27 stycken spelare i laget och 14-15 blir uttagna till division 2, ni förstår nog konkurransen då alla är otroligt duktiga. Jag kan inte sätta ord på hur varmt mitt hjärta blev när han ropade upp mitt namn bland dessa 14 spelare som fick följa med till Ljungby. DEN glädjen har suttit lååångt inne nu under den här svackan.

I fredags rullade bussen mot Ljungby. De hade övertaget i första delen av första perioden. Domarna var även på deras sida hela tiden under de första 20 minutrarna, herregud. Man vet att domarna är värdelösa när man får lugna ner sina tränare som annars är cool-lugna på bänken, haha! Men vi tragglade på och gjorde Ljungby något så fruktansvärt arga, så de började slå/tackla på oss lite mer än vanligt. Vi tog steget och gjorde första målet vilket var en stor lättnad, men man ska inte ropa hej innan man är över bäcken. I innebandy kan matchen vända på två röda sekunder. Vilket det även gjorde här... Ljungby kvitterade och gjorde två snabba mål på några minuter och hemmalaget ledde inför andra perioden. 2-1.
 
Inför andra rycker vi upp oss och tar tag i det hela, börjar hela perioden i powerplay så mycket boll-lirande blev det ju vilket satte igång hela vårat spel. Efter powerplayet var det min femma som skulle gå in och vad tror ni händer? Jag får en fin passning, tar fart och springer med bollen i en båge. Får till ett kanonskott och bollen gick in i mål. Efter det hade jag inte någon röst kvar, typ blev så sjukt glad. Matchbilden ändrades och nu stod det 2-2 igen. Efter mitt mål blev det tredje och fjärde världskriget på planen, utvisningar hit och dit men fler mål blev det då inte. 2-2
 
Tredje perioden bestämmer vi oss för att ta över matchen och som sagt, den här perioden ägde vi ut dem totalt. Jag ska aldrig någonsin tro att vi är sämre än något annat lag för det är vi inte. Vi KAN och det bevisade vi med att göra 5 mål i den här perioden. Det bara small på i deras mål och det var så himla härligt att vara med om. De fick dock två skitmål också men som sagt. 5-2 blev periodsiffran och vi vann med hela 7-4!! Vi var 14 utespelare och vi hade 7 olika målskyttar, det händer INTE ofta. Den långa bussfärden hem var räddad, haha! ytterliggare 3 poäng hem till Oskarshamn. Det var inte bara laget som fick 3 poäng med sig utan även jag som individ. 1 mål och 2 assist (assist är när man passar till den som gör mål). Fick mycket beröm av mina tränare och jag är så sjukt nöjd med min insats och såklart med lagets! Matchen slutade 4-7



Tabellen just nu (↑)



Nu ska jag nana kudden, zZzzZ

1. Sov hos mormor. Blev väckt vid halv 6 av mormors katt som hoppade på handtaget och ville komma in. Tog in kattf-n och kunde därefter inte sova, var helt klarvaken.
 
2. Gjorde frukost, tog på mig kläder och förberedde allt inför resan.
 
3. Tog mitt pick och pack och begav mig till busshålssplatsen. Bussen gick 08:12.
 
4. Tog bussen in till Oskarshamn. Gick och köpte mellanmål och sedan till samlingen.
 
5. Mötte upp laget och satte oss i bussen, åkte därefter till Ljungby (tog 3 timmar)
 
6. Spelade match och körde över Ljungby totalt. Bäst var vi, punkt slut. (Mer om detta kommer att komma i morgon, är bara så jäkla trött just nu, hehe).
 
7. Satte oss på bussen hem, stannade och käkade på Sibylla.
 
8. Kom hem till Oskarshamn vid 19:45.
 
9. Gick till stationen och väntade på bussen som gick 20:30.
 
10. Var hemma hos mig vid 21:30.
 
11. Gav hästarna kvälls-hö ute i hagen.
 
12. Ska plocka i och ur matchväskan, planera inför morgondagen
 
13. NU SKA JAG TVÄRSLAGGA I MIN SÄNG.
 
over and out.

Fredag, im in love.

Det är nästan så jag skulle kunna skriva godmorgon vid den här tidpunkten då jag inte gjort annat än att sova/äta/kollat film hela denna dagen. För en stund sedan åkte min älskling hem tråkigt nog, saknar honom redan! Antar att det kallas äkta kärlek? Oh yes, it really is! Vi firade min lillasyster igår kväll efter min träning och hade lite familjemys. Kollade film till klockan 1 i natt så mys.
 
Jag måste bara berätta en sjukt rolig sak för er nu som gjorde att jag nu mår så jäkla bra. För en vecka sedan såg det bäcksvart ut på både hästfronten och innebandyfronten MEN nu hörreni, NU HAR DET VÄNT!! Paddington mår jättebra, allt bara rullar på och vi har kul tillsammans igen. Och nu till en annan rolig sak, jag blev uttagen till division 2 igen i morgon. Allt tack vare min pappa, han är helt otrolig. Hela vägen in till träningen igår så peppade han mig och gjorde så att jag släppte alla spärrar. "Tänk inte på allt som kan gå fel, bara släpp all din prestationsångest och spela ditt spel, då tar du dig hela vägen" - TACK för de orden pappa, älskar dig!
 
Så i morgon går bussen från Oskarshamn vid 09:45 på väg till Ljungby för en division 2 match. 3 timmar buss enkel resa, tur att man har så otroligt härliga människor i laget! Sen ska jag även spela i Kalmar på söndag, en division 3 match, kul! :D
 
Så nu blir det stalltid med start nu. Ska bara byta om till varma och gosiga kläder sen ska jag tillbringa tiden till att mocka, fylla på vatten, lägga upp hö, ta in hästarna, rida Paddington en sväng samt ge de foder. Så mysigt

To-do

Åh no.. vilket kaos allt blev helt plötsligt. Mina innebandysaker ligger i Marcus bil och han har åkt till Oskarshamn för att handla mat. Min träning börjar halv 5. Bussen är i Oskarshamn vid 10 i 5. Bussen går 15:57 härifrån. Måste ju ha mina saker, haha åh. Marcus skulle försöka hinna hem iaf, hoppashoppas!
 
Ska som sagt träna nu ikväll, gick så bra i tisdags så hoppas det går lika bra idag om inte bättre. Men anyway, tror inte jag är en kandidat för division 2 ändå till helgen men den som lever får se. Bara kämpa på och se glad ut, that´s how I roll.
 
Nu måste jag SPRINGA till bussen. Efter följer min underbara älskling med hem. Vi hörs mer i morgon antar jag!
 

Det ena utesluter inte det andra

Men du, tänk lite. Hur själviska är inte dom som skänker till henne, som är så rik och lyckligt lottad att hon tom har ett os-silver? Skänk till de som behöver det för att ÖVERLEVA, djur som människor!


Jag förstår vad du menar fast på ett sätt så förstår jag inte alls. Det är väl inte själviskt att gå in och bidra med en liten summa pengar till en annan människa? Det är ju så osjälviskt det bara kan bli. Sen tycker väl jag också att man borde skicka pengar till WWF, barncancerfonden och så vidare men det ena utesluter ju inte det andra, eller? Sen är hon ju inte så rik som man kanske tror, då hade hon ju köpt hästen utan vår hjälp. Sen har hon nog också fått kämpa för det där OS-silvret, det kom ju inte precis gratis. Förstår inte hur alla kan tycka det är så fel att bidra till detta liksom. Antar att du/ni som tycker detta är onödigt inte alltid köper vettiga saker hela tiden heller? Det är ju inte så att ni bara köper mat för att kunna överleva. Istället för att köpa en chokladkaka på fredagskvällen så kanske jag vill gå in och bidra med en minimisumma till Sara? Det finns ju liksom bröstcancer galor och andra sådana galor man skickar in pengar till, så varför inte bidra med en liten summa pengar till detta också? Same shit, different names.
 
Ska alla börja hacka på mig varje gång jag köper en ny tröja, bara för att jag har fler där hemma? För att de pengarna hellre skulle gått till en organisation för att rädda djur/människor? Nja, det argumentet köper jag inte. Ni får gärna tycka att det är helt meningslöst att gå in och stötta en elitryttare inom vår sport, alla har vi olika åsikter och uppfattningar om allt - det bara är så och det respekterar jag men jag tycker inte likadant.
 
Men du har också en god tanke Johanna. Starta en egen grupp, en insamling för att rädda djur/människor!! :)
 

Todays

 
 

Vi hästfolk (♥)

Man kan tycka vad man vill om oss hästfolk. Vissa tycker vi är töntiga, andra tycker vi är coola, andra tycker att vi är djurplågare osv osv osv.. Alla har vi olika uppfattningar om varandra och i många fall kan hästvärlden kännas så stel. Åsikter slängs hit och dit över antingen hästen eller om dess ryttare. Vissa har märkeskläder och en dyr häst medan en annan har lite billigare kläder och en lite billigare ponny. Vissa älskar att matcha, vissa inte. Vi får även ta mycket skit ifrån andra som inte alls är hästintresserade, de säger att vi bara sitter där och att det inte är någon sport. Vi får sitta och försvara sporten väldigt ofta och många utifrån tycker det är så jäkla kul att reta upp oss hästmänniskor för de vet hur mycket vi reagerar på deras provocerande meningar om oss. Vi står upp för att vi utövar den här sporten och det är så sjukt coolt, vi står för de vi är. Hands up!
 
Och en sak som är jävligt ballt med oss hästmänniskor, det är att vi går ihop som en enda stor familj och stöttar varandra i den här sporten om det är någonting. Vi slåss och står upp för varandra. En av våra elitryttare håller på att förlora sin häst, vad gör vi? Står och glor på med armarna i kors och drar en suck?! Verkligen INTE. Vi samlar såklart ihop oss under en grupp på FB och ger oss fan på att pengarna rullar in så att vi kan hjälpa vår OS-stjärna. Vi ger oss inte i första taget, never in life. På bussen går det reklam blandat med nyheter på en skärm. När jag åkte till en träning förra veckan på tisdagen så var rubriken "Silver-Sara måste lämna tillbaka Mrs.Medicott". I torsdags när jag åkte till träningen löd det istället "Insamling på FB gör att hoppet levet för Silver-Sara".

Vi röstade fram Rolf-Göran Bengtsson till att vinna Jerringpriset och nu samlar vi ihop pengar över en halv miljon kronor för att få se vår "Silver-Sara" i OS om några år med en ny häst. Fattar ni hur BRA vi är?
 
Ni kan säga vad ni vill om hästvärlden och om oss människor som lever i den men jag kommer alltid vara så jäkla stolt över att jag utövar den här sporten och får ta del av den här världen. No matter what.
 
Hur många fotbollskillar skulle lägga ifrån sig sin veckopeng eller skippa sitt lördagsgodis för att ha Zlatan kvar i landslaget tror ni? *Blinkblink*
 
 
 

Detroit

Min lilla 3 åring har fått ett uppehåll efter en ridperiod jag hade i somras/delar av hösten. Nu har han gått i hagen tillsammans med sina kompisar, blivit borstad lite då och då vilket han trivts med. Men nu ska jag börja ännu en ridperiod på honom där bommar kommer vara involverade. Ska även klippa honom, bara halsklippning då han blir så svettig framtill efter ridpassen. Min vän Amandha red honom i förrgår tillsammans med mig och Paddington. Gick så himla bra, jag blir så stolt över lillkillen!!
 
Han sköter sig exemplariskt och lär sig snabbare än tåget. Han är uppsutten på kanske 30 gånger, max. Nu kan jag rida ut själv utan några som helst problem och han går i alla gångarterna. Dock är han väldigt högrest och har väldigt kort hals men det ordnar till sig allteftersom antar jag. Han är pigg att rida och går alltid fram för skänkeln.
Tror det här kan bli något bra, faktiskt. Inställningen är det viktigaste för att lyckas och den har han.
 
Ska köpa ett sånt där anläggningskort på Bätteropp så jag kan hålla igång hästarna mycket i vinter, i ridhus. Annars tror jag att motivationen sjunker otroligt mycket för min del då det inte är så kul att brodda i och ur hela tiden. Bara kunna skritta på vägen och galoppera på ängarna, nääe - riktig ridning måste jag kunna variera med!
 
Ska börja göra lite mål för honom också, antingen får ni veta eller så håller jag det hemligt...hmm.
 

Tjena!!

 
Torsdag idag ju! Bara jag som tycker att höstlovet går i racerfart? Kanske för att jag har hunnit med så pass mycket på så kort tid. Har inte kunnat uppdatera bloggen då min dator varit hos pappa men nu ska det bli bättre igen!
 
Igår tillbringade jag nästan all min vakna tid uppe på vår gosiga ridklubb. Hjälpte till på hoppträningarna, bara bommar, byggde banan och så vidare. Hovslagaren var där uppe så jag hjälpte även till att hålla hästar framförallt Miltons halvbror Melker, den lille vildingen, hihi. Sen åkte jag hem och somnade i en halvtimma, sen red jag Paddis på banan. Åkte därefter upp igen och var spöke på årets spökrunda. Skitkul! Bätteropps spökrunda kan jag varmt rekommendera!

Det är faktiskt väldigt lyx att ha ridskolan mindre än 2 km ifrån mig. Kan rida upp och vara där uppe ofta. Mysigare ridklubb tror jag inte existerar, där alla hjälper alla och det är en sjukt mysig stämning. ♥
 
Nu ska jag ta mig tid till bloggen en stund, vi hörs mer allt eftersom!
Puss&Kram skumbanan.

RSS 2.0