Elin Ljunggren - Tävlingsryttare & innebandyspelare

Fick med mig min syster upp till hoppträningen idag men när hon skulle knäppa första kortet så dog batteriet...Alltså inga bilder eller film från idag vilket jag tycker är för jäkla tråkigt för idag kunde det inte gått så mycket bättre!! Önskar verkligen att ni hade kunnat få se det.... men ibland är det som det är.

Idag då, vi hoppade fram på småhinder och sedan blev vi indelade i två lag med tre i varje för vi skulle hoppa banhoppning och då skulle det vara en liten lagtävling. Var mycket kul! Hoppade första rundan felfritt och då var höjden 1m, 7 språng. Inga konstigheter alls. Värt att nämna är att hinder nummer 1 var det en vattenmatta under, men stannade Paddington? NEJ inte en enda gång, han TVEKADE inte ens!! Han har alltid varit rädd för den och vägrat hoppa minst 1 gång innan han klipper den. Bara det fick mig att lysa upp, han hoppade med sånt enormt självförtroende idag och det är så härligt när det känns lätt.

Sedan fick vi hoppa banan igen och efter min önskning så höjdes det upp till 1,10m. Red som vanligt, mycket fart och lät Padde gå på, precis som han vill bli riden. INGEN som helst tvekan här heller från varken hans eller min sida. Petade ett räcke men vi kom alldeles för nära, ingenting som jag hänger upp mig på alls. ALLA andra hinderna hoppade han med lätthet, var inte ens i bommarna någon gång. Inga stopp på hela hoppträningen, så jäääkla skönt.

Är så jävla glad, kan inte förstå att vi ska debutera LA om bara 16 dagar. Vi som nyss var tvungna att stanna in i staketet, hoppa ett hinder och sedan ta 7 varv på volten innan jag fick stopp, vi som inte kunde hoppa vattenmatta. VILKEN resa vi har gjort, han&jag.