Elin Ljunggren - Tävlingsryttare & innebandyspelare

Jag hade så mycket annat för mig igår av andra anledningar att jag inte skrev om hoppträningen. Den gick verkligen något så sjukt dålig och jag kände mig värdelös. Paddington blev något sjukt stark och vi skulle hoppa bana, där satt jag som en vante och kunde varken reglera eller hålla igen honom. Måste sett ut som en nybörjare där uppe och jag hatar när det blir så. Jag brukar säga "gör om, gör rätt" men det är inte så lätt när jag inte hade något att sätta till om överhuvudtaget igår. Fick några skitstopp lite här och var men när hinderna kom upp på 1m så började han skärpa till sig lite till. Spänd som en fiolsträng och jag blev bara argare och argare på honom. Över hinderna var han skitfin, verkligen men emellan är det kaos. Känns inte speciellt proffsigt att skena runt en bana, känslan var lika med noll. Men sen var jag tvungen att lugna ner mig då jag till slut började gråta. Lät han gå på långa tyglar ett tag sen gjorde min hopptränare en annan bana till mig så han inte kände igen vägarna och då gick det faktiskt bra. Sen slutade vi och Padde var superstressad. Älskar ju honom så mycket och jag vill inte behöva bli arg på honom. Men shit happends, all the time. Nu är det bara att kämpa på ännu mer och försöka göra det bättre till nästa gång.