Elin Ljunggren - Tävlingsryttare & innebandyspelare

Det finns många regler i ridsportens värld som till exempel att man måste ha grönt kort innan man får tävla. Där får man lära sig om hur man ska förhålla sig på en tävlingsplats, vad man får respektive vad man inte får göra. Jag anser att det är jättebra att man måste gå den här kursen innan man är tävlingsklar men det finns en annan kurs som jag skulle vilja införa, nämligen en mental kurs. Den gröna kursen innefattar vad man fysiskt får/inte får göra men det är ingen mentalitets kurs, där man får lära sig HUR man ska agera vid olika tillfällen. Den psykiska biten har jag märkt är jätteviktigt för att prestera och även när man inte lyckas prestera. 

 

Det är många som kan reglerna på en tävlingsplats, att man måste följa högerregeln, att man måste ha röd rosett i svansen om de kickar, att man blir utesluten om man stannat 2/3 gånger osv. Men efter banan, när man gjort en skitritt och världen känns som en stor besvikelse. Man är besviken på sig själv, man är besviken på allt runt omkring och det är här jag har sett så många skräckexempel där ryttarna faktiskt, i ren ilska och besvikelse, slår sina hästar. Ponnyryttarna går iväg där de tror att ingen ser dem och antingen drar hästen i munnen eller sporrar dem för att de ska "förstå" att de gjort "fel". Jag mår så illa och tar så illa vid mig när jag ser sånt här att jag nästan skulle vilja utbilda mig till överdomare och hålla koll så ingen gör sånt här. För vem skulle lyssna på mig, lilla Elin från no where, om jag skulle gå fram och fråga vad fan de höll på med? Jag tror såklart inte att man vill slå sin ponny men när känslorna tar över så antar jag att man inte kan tygla sig själv och då inträffar dessa situationer.

 

För att minska antal ryttare som gör sånt här så skulle jag vilja ha en kurs där man som ponnyryttare får lära sig vett och etikett på den psykiska delen. Där man tar upp olika lägen/situationer som man kan hamna i. Till exempel om man är med i en laghoppning och är sista man ut, man måste nolla för lagets skull, sen faller en bom på banan och besvikelsen tar över. Eller om man kvalar in till tex, ungponnySM, SM eller annat man måste kvala in till, så misslyckas man, då måste man veta HUR man ska kunna hantera den situationen. Visst är det tillåtet att bli besviken på sig själv och över hela situationen, det är jag människa nog till att förstå. Men när det går över till att man slår sin ponny eller gör den illa på något sätt, då är det något som gått riktigt fel. En ponny är trots allt inget tävlingsmaterial, det är ett levande djur som också har vilja och känslor. När man glömmer bort det, då är det dags att fundera på om man verkligen ska tävla mer.

 

Jag skulle vilja se en sån här kurs faktiskt, där man gemensamt sitter 3-4 ryttare i en grupp och får såna här situationer till sig. Så man kan diskutera om hur man skulle göra om man själv befann sig i den situationen. Jag tror faktiskt att det skulle bidra till en bättre tävlingsmiljö för både hästarnas och ryttarnas skull.