When I lost hope, you were there to remind me..this is the start
We were strangers, startin out on a journey
Never dreamin' what we'd have to go through
Now here we are, and Im suddenly standin'
At the beginning with you
Never dreamin' what we'd have to go through
Now here we are, and Im suddenly standin'
At the beginning with you
En helt vanlig hästannons, en ovanlig ponny och en drömmande Elin. Det var faktiskt så den här resan började. Dagarna långa sökte jag på hästnet efter en ponny som kanske skulle kunna passa mig och de kriterier som jag satt upp för min nyblivna stjärna. Min nya stjärna skulle ha en bra inställning till hoppning, den skulle vara pigg och suga tag i hinder, den skulle vara maxad och den skulle inte kosta en förmögenhet. En dag kom jag hem från skolan, hängde av mig mina saker på mitt rum och gick ut till köket då mamma ropade på mig. Hon visade mig den här videon nedan och sen var jag fast, på riktigt.
Han var det finaste jag sett i ponnysammanhang och jag skulle kunna dö för att bara få sitta på hans rygg. Jag tjatade varje minut på mamma att hon var tvungen att maila dem, till slut mailade hon iväg information om oss, hur vi bodde och vad vi sökte. När jag kom hem från skolan så kunde jag sitta i timmar och bara titta på den här videon. Sökte upp bilder på min drömponny och jag drömde mig bort. Jag trodde aldrig, inte ens i mina vildaste drömmar, att jag skulle få komma och provrida honom då jag inte trodde att jag var tillräckligt duktig. Vi fick svar tillbaka där de poängterade väldigt tydligt att "Han är absolut ingen nybörjar häst, han är väldigt stark och kräver sin ryttare men om ni fortfarande är intresserade så är ni välkomna att provrida". Hjärtat hoppade över några slag och jag hoppade runt i hela huset. JAG SKULLE FÅ PROVRIDA HAN SOM JAG SÅ LÄNGE DRÖMT OM.
...men det fanns ett problem. Det var inte bara jag som var spekulant på den här otroliga ponnyn. Det var en som provridit honom innan mig som var fast vid honom också. Den här tjejen valde mellan två hästar där Padde var ett alternativ. Dagarna efter jag fått reda på detta var så otroligt långa. Jag gick med en klump i magen och efter alla mina år som var präglade av otur så hade jag nästan givit upp hoppet om den här ponnyn, trodde att det var för bra för att vara sant liksom. Men sen kom beskedet och hoppet levde vidare, den tjejen valde den andra ponnyn och jag kunde pusta ut igen.
Vi åkte ner till Hässleholm där han bodde och jag bytte om till ridkläder. Vi pratade en stund med ägarna till honom om hur han var och lite allmän information. Jag tittade mest runt omkring mig, om jag kunde se honom haha. Sen fick jag grimman och grimskaftet, så gick vi till hagen han stod i som var en bit bort. När jag kom ut i hagen så var det många hästar där och jag kunde inte urskilja vem han var. Sen kom en häst fram till mig, det var såklart han. Första mötet med hans ögon var så fängslande att jag redan då visste att, det där är min ponny. Mitt hjärta hoppade över några slag i den sekunden och mina lungor fylldes av kärlek. Jag tror starkt på "kärlek vid första ögonkastet". Tog på honom grimman och gick tillbaka med hans dåvarande ägare.
Mamma smygfotade oss, detta är alltså den absolut första bilden på mig och Paddington. Mitt i den sekunden som bilden är tagen i så var mitt leende upp över öronen och min tanke var "hjälp, vad stor han är".
Pratade lite med dessa trevliga ägare till honom en stund efteråt. Ronja ville att jag skulle komma ner en gång till och provrida honom då han är väldigt speciell och hon ville se så att det verkligen fungerade. Vi planerade in en hel helg där jag själv skulle ta tåget ner och rida honom flera gånger. Första dagen (fredagen) så satte jag mig upp från början med Ronja som instruktör från marken. Hittade fler och fler knappar på honom här och det gick iaf lite bättre än första gången. Dagen efter (lördag) så red vi ut, jag på Padde och Ronja på en annan. Kommer ihåg att vi var tvungen att sätta på Padde inspänningstyglar för att han inte skulle dra iväg med mig. Det gick jättebra och när vi kom till en backe så valde jag att gasa på honom ganska mycket, superhärligt! När Ronja kom ifatt oss så frågade hon ganska chockat om det var jag eller Padde som drog iväg så mycket? Jag svarade väldigt nöjd att det var jag, haha! Hon bara log åt mig och sen skrittade vi hem till dem igen. På kvällen så longerade vi Padde då hon ville visa hur duktig han var på det. Sista dagen (söndag) så fick jag hoppa honom, vi började med ett räcke som successivt höjdes och tillslut blev en oxer. Ronja frågade mig om jag var höjdrädd vilket jag såklart inte var, då höjde hon oxern till 110 cm vilket vi flög över, som om vi inte gjort annat. Både Ronja och jag var galet nöjda med detta "resultatet" så där avslutade vi helgen. Innan jag åkte så gick jag in till Paddes box, viskade att jag älskade honom i hans öra och pussade honom hejdå.
Det här skulle bli en underbar start på vår resa men den förvandlades snart till en skräckupplevelse där mitt liv kunde beskrivas som en mardröm..... fortsättning följer...
Kommentarer
Trackback
